En fejkperson är en person som inte verkar tro att det är helt ok att säga vad man tycker utan att det stämmer överens med vad resten sagt. En fejkperson verkar heller inte tro att man inte behöver tycka tvärtom bara för att bevisa vad tuff och annorlunda man är, när man egentligen är lika "svensson" som en annan. Svensson verkar förresten ha blivit ett svärord istället för något som är helt ok och acceptabelt. Hörde senast förra veckan av en tjej att hon minsann inte ska bli nån "svensson med volvo, villa och vovve". Jag är en svensson till viss del, avviker en aning när jag inte vill gifta mig i kyrkan och funderar på att inte döpa bebben. Men nog har vi hus, volvo, amorteringar, lån, jobb, studier som många andra.
Jag är däremot inte tuff. Tuff är man när man inser att det är nu man ska leva livet. Studier verkar medföra fester, nudlar 3 ggr i veckan för matpengarna är slut och dyka upp oförberedd på föreläsningar. Det sista kommer man undan med om man rycker på axlarna och tycker att "det blev lite för mycket i helgen". Tro inte att jag ser ner på folk som tycker om att festa, folk gör väl vad de vill på fritiden. Jag är bara så j-a trött på att ses som en tråkkärring för att jag inte festar så ofta. Jag kan sitta en hel helg framför TV:n utan problem och tycker om att laga godare mat än pasta och nudlar. Om man ska ha grupparbete så kan jag bli irriterad om 2-3 stycken dyker upp och har inte gjort det de skulle för att det blev "för mycke drickat"... En annan tjej och jag pratade om fester och annat. Hon sa att hon också gärna satt hemma, eller umgicks lugnt med vänner, men det sa hon inte till nån... Varför? Jo, folk tycker man är så tråkig då...
Säger bara att visst ska man leva studentliv om det är det man vill, men kom inte och se ner på mig för att jag är student men lever lite annorlunda.
Ska väl heller inte tala om att jag har pojkvän sen 5 år tillbaka heller. För vem kan veta om man hittat den rätta utan att jaga runt och testa några olika innan? Jag är ju på tok för ung för att binda mig... Inte kan jag säga att jag och Jimmie kommer vara hela livet, men jag vet att just nu vill jag inte leva utan honom. NEJ jag känner mig inte som om jag vore 30 år. Jag känner mig som om jag är 22, eller är det först vid 30 man får tröttna på fest varje helg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar