lördag, december 31, 2011
fredag, december 30, 2011
Jullov...?
Ja alltså, FÖRRA jullovet spenderade vi med att åka till pulkabacken eller iaf bygga nåt av snö ute. Loke blev helt till sig i trasorna för några veckor sen när det snöade såpass att vi kunde skotta ute. Något han räknat ner till, kunna skotta snö... Oh well.
2 dagar senare var den snön borta... och kom inte tillbaka. Ta det inte fel nu, jag är inget fan av snö... eller kyla... eller blöta saker öht. Men för -barnens- skull vore det väl trevligt om det iaf kom liite snö? Jämt yttepytt? Istället är backen bar och jag slår vad om att snön istället kommer i februari för att stanna till maj, våren fiser över "sommaren" och övergår till höst direkt.
...ska väl inte klaga över det heller... jag är inget stort fan av en varm sommar... men för barnens skull är det väl kul att bada ;)
måndag, december 26, 2011
Då var julen slut för detta år...
Julaftonsmorgon
... försov vi oss givetvis. Vi brukar smita upp före Loke för att fixa med frukost osv. Men ja... inte iår. Istället kom vi ner för att se att pojkarna bänkat sig hos syrran i soffan och styrt och ställt med henne om "törstiiii" om "se på barnkanalen". Så vi fixade fram tårta (som jag fick baka dagen innan i smått panik då jag GLÖMT köpa tårta *suck*). 





Så fikat fixades, paketen lades fram och tack och lov hade Jimmie hängt upp ballonger osv dan innan också. Så det var ingen fara på taket, allt var klart och Loke fick ÄNTLIGEN fylla 5 år! Som han väntat! Få fylla en hel hand liksom...
Mormor kom lagomt till att vi skulle äta tårta, och sen fick då toker öppna lite presenter. Han hur nöjd som helst, Isak inte lika mycket :P Men han satt snällt och väntade på att Loke skulle tröttna på det han fick i paketen... precis som Loke gjorde när Isak fyllde 11 dagar tidigare ;)
Sen var det dags för julstök i vanlig ordning. Barnen hjälpte till att klä granen och kikade på Pettson/Ice Age Christmas som Loke fått. Vi andra flängde runt i köket och lekte att vi hade nåt att göra. Ska väl erkännas att det är min kära moder som gör det mesta i köket... jag rullade iaf köttbullarna ;)
Äta mat och sen vänta på tomten... och vänta... Isak som faktiskt haft ett bra tålamod började närma sig paketen för att klämma och känna lite. Och titta längtande mot fönstret för att tomten snart skulle kika in. Så fort farmor kommit kom tomten strax därefter. Kikade in i fönstret och kom in och delade ut paketen. Isak blev lite rädd först eftersom tomten de andra åren har kommit med några paket bara och sen gått ut. Nu stannade han och delade ut alla paket. Loke var verkligen som ett barn på julafton genom hela grejen, satt längst fram och fullkomligt studsade. Isak värmdes upp till slut han också... När paketdelen var färdig var alla färdiga. Fysiskt och psykiskt. Barnen däckade till slut. De vuxna inte långt efter ;)
--------------
Dagen efteråt var det dags för Tilda att komma förbi och få sina paket. Blev en rejäl hög för bara henne, tror inte hon var så ledsen över det hela ;) Och så idag skjutsades Tilda och moster hem. Mamma åkte hem igår med Pelle. Nu är det bara vi hemma och vi kan ladda batterierna inför nästa jul ;)
lördag, december 24, 2011
tisdag, december 13, 2011
fredag, december 09, 2011
Rälsad.
Oh my lord, yes, hell to the yes! Äntligen säger jag bara. Har velat över min jävla tand i 5 år, det var så som visdomstanden kom ner och mökade på alla tänder på ena översidan. Så tandstackarn längst fram fick inte vara med gänget utan stack rakt ut. Förra året bokade jag en konsultation, de kikade och sa att ja, jag kan nog ha räls för att få bukt på tänderna.
Ändå tog det mig ett år till för att boka utredningen de gör med avtryck och diverse spejsade röntgengrejer för att ge kostnadsförslag och annat. 6 veckor senare fick jag svar och 4 veckor efter det var i onsdags när jag satte dit den.
De putsade tänderna och limmade fast dessa fina stålgrejer. Den är inte såå spänd än iom att jag har korta tandrötter på tänderna längst fram, de som blir svårast att få i linje. Men trots det beräknas det ta 6 mån innan det är klart. Vilket är rätt snabbt, för jag räknade kallt med 2 år...
Eleverna välkomnade mig med öppna armar in i Nördklubben. Jag tackade och frågade snällt när det kunde tänkas att man kan äta mat igen? "En vecka typ" var svaret... tack... För jag kan fan inte tugga, helst inte alls. Det ömma nåt så fördjävligt när jag försöker. Så i 2 dagar har jag ätit måltidsersättning, cup a soup och superdupermjuka makaroner med små små bitar av korv. Ni förstår grejen... Jaja, hoppas nån där uppe finns med mig under vägen och kanske tar ett kilo eller fem från mig pga detta.
Kostnad för tandställningen blir 7000:-. Men det är bara behandlingen som följer nu och själva rälsen. Jag har redan betalat 3500:- för första konsultationen och utredningen. Så 10 500:- för att slippa en livstid av "den där jävla tanden...". Ja tack :-) Men FK är med en sväng iom att tanden står ut 9 mm, och det är precis på deras gräns för att hjälpa till med halva betalningen. Tack och bock.
måndag, november 21, 2011
Nodejadejt o Breaking Dawn
Fullt ös hela veckan... Började i tisdags när jag var på Twiday med syrran. Alla fyra filmer i ett kör. Min rygg hatade mig efter Eclipse men kom över sig själv när vi äntligen fick se sista filmen... iaf första delen av den. Åååh Edward...
Sen igen på fredag, nu bara sista filmen för mamma ville ha sällskap. Jag "men okeej då..." hängde på.
Lördagsmorgon. Pip i telefonen som säger att mitt tåg är inställt. Tänkte genast att jag inte kommer komma iväg alls och buhu och lite fan ta dig SJ. Men ja, ersättningsbuss 2 timmar och sen på tåget till Stockholm.
Skulle bo hos en vän i Haninge. Ja.. hitta till Haninge... förvirrad lantis deluxe inne på Centralstationen, men jag kom fram och kära Nodejavännen hämtade upp mig. Vi åt lite, gjorde oss iordning och sen in till Stockholm för fördrinkar med de andra. 12 st var vi som träffades. Vi har pratat i 5 år nu och träffats 3 ggr, men inte samma folk på varje träff. Vet inte hur många vi är sammanlagt, men över 20 iaf från spridda delar av Sverige.
2 drinkar senare och min tunghäfta släppte något. Helt otroligt hur man blir runt folk man visserligen känner men inte ser så ofta ;) Vi drack lite och gick vidare till Beirut. Fin restaurang, knepig mat men det mesta var gott :-) VIP-rummet där Lady Gaga ätit, yup :)
Äta äta äta, och vidare till en restaurang/Pub för efterdrink... eller kaffe för min del ;)
Dagen efter tog jag o min boendevärd en tripp till stan för fika och lite shopping. Ja, en julklapp till Tilda blev det. Och så hem.
Kort sammanfattning av massa kul som vi hade i Stockholm. Alltid kul att få lite ansikten till bilder och diskussioner på nätet :D
onsdag, november 09, 2011
Novembernytt.
Igår var jag hos tandläkaren efter min utredning inför tandställning. Har haft en framtand som flytt fältet de senaste åren och mäter nu
att stå ut 9 mm från där den ska vara. EN tand, så det är inte så att man kan "tänka bort den" eller så för den flyr ju för tusan ut från munnen. Fick veta att det går bra att ha räls, kommer att kosta mig 7000:- med hela behandlingen och tar 6-12 månader att utföra. Sen får jag ha nåt plastband bakom tänderna så de sitter kvar där de ska vara. Kommer få ett överbett då några får flyttas fram för att göra plats för framtanden som flyr. Kommer säkert bli bra, bara man har en jämn tandrad. Känns ungefär som en smärre skönhetsoperation, men som tur är är den befogad enligt försäkringskassan som skjuter till med bidrag. Det hade kostat runt 13 000 annars :)
Isak stackaren ramlade på dagis förra veckan och slog i tänderna. Den ena fick en smäll så en liten bit gick av och tanden flyttades. Tänderna var inte lösa när vi gick till tdl, men de ska röntga nästa vecka för att se så inte rötterna är påverkade. Lilla fisen :(
Loke har börjat prata mer o mer och funderar över livets stora. Frågor som "varför åskar det" och "när kommer snön EGENTLIGEN!?" bland tusen andra funderingar...
Jag, mamma o syrran var till Gekås i helgen, fyndade lite julklappar o Loke har växt ur de flesta kläder nu. Sov över i Varberg fre-lör så vi hade nära till shoppingen sen. Hade jävligt roligt när vi skulle hitta dit bara. Finns två ställen, Apelviken och Apelviken strand som ligger nära varann men är givetvis två olika ställen. Vi åkte till den första, klockan var 22 och vi irrade omkring efter en träbox som skulle sitta vid receptionen för att få ut nyckeln... haha, ja.... efter några samtal kom de fram till att vi skulle till det andra stället. Till slut kom vi rätt och fick sova. Kan starkt rekommendera Apelviken strand. Mysigt ställe och prisvärt verkligen. Sen shopping för pengar jag inte vill räkna, sova i stugan på campingen och shopping för ännu mer pengar. Men åh... åh vad jag älskar Ullared. SÄRSKILT för leksaker. Jag skrattade i varje grej till vagnen.
Det var väl det nya här, just nu planeras Lokes Mario-kalas i december. Kommer bli awesome!
måndag, oktober 10, 2011
Long time...
...ingen energi till att blogga (vet ju inte ens om nån läser, så det är väl för ens egna minnen längre fram).
Livet rullar på och jag försöker lära mig jobbet ;) Låter nybörjaraktigt, men det är början som är "värst" med alla namn att lära sig, för att inte prata om rutiner som alla andra tar för självklara. Det är faktiskt helt underbart att stå där som ett frågetecken med en lapp framför sig som har en häftig tabell. De andra fyller i den och jag tittar i en kolumn där det står "+35" på. Jahaja... 35 är bra att ha, så tur att jag har dem.
"Mentorstimmar" säger en och jag ler. Jaaa... de ja... så... 35 stycken? coolt...
"Ja, du har dem utöver din arbetstid!" pfft, självklart... Jag menar... klart.
Fick det hela förklarat så jag har koll på läget.. vad gäller den lappen iaf.
Här hemma är det också som det brukar, inga häftigheter här inte. Loke pratar på och Isak är tre gånger värre. Vi går ju hos logoped med Loke för att spurta på talet lite och även se om det finns något som gör att han är sen med talet. Isak verkar inte ha sånna bekymmer, utan pratar på för alla i familjen.
Så Loke, stackarn, börjar bli stammis vad gäller möten. Det är logopeden, barnpsykologen (för att se hur han ligger i utvecklingen), ÖNH (för halsmandlar) och snart kommer väl något möte till där extra. Får se vad psykologen har att säga om två veckor. I övrigt är han som bara en Loke är. Han ääälskar sitt gåspel (Mario Galaxy) men det är bara pappa som får spela med honom. Jag försökte, han satt frustrerat och sa åt mig att hoppa där, skjuta där och INTE där tills han gav upp och sa "vad duktig du var mamma, som spelade med mig!" men bad mig aldrig igen ;)
Isak, den lilla lurven, kan bli en härlig prick om några år. Den lilla saken är full i sjutton så fort han får tillfälle. Det är bus där bus finns, trots när han ser chansen och mys för att hans å-så-överkörda mamma ska glömma allt tills nästa sväng ;) Nej men ärligt, han är... Isak.
Själv har jag också ett möte, fast hos tandregleringen. Tanken var att skaffa tandställning för att fånga in tänder på rymmen. Iofs bara en tand, framtand dessvärre, som står ett antal mm (typ 8) längre fram än resten av tänderna. Noooes sörrö, så tillbaka ska han. FK kommer troligtvis hjälpa mig på traven med räkningen då jag (tack och lov) ingår i deras tycka-synd-om-kriterier för tänder.
Jimmie har slavat med brunnen hela sommaren och snart ska vi ta vattenprov för att se om han får bo kvar hos oss eller inte ;)
Nu. Sova.
söndag, augusti 28, 2011
Tyskland

Så det första vi märkte var att vi var de enda två tjejerna på bussen... naturligtvis med minsta mängd att köpa (vi 50 kg, de andra 500 kg). Så ja... en karl speciellt tyckte det var kul att komma fram till oss där vi satt längst fram och tjata lite. Vi drack inte för 1) vara full på en buss och bakfull på densamma låg inte i intresset och 2) vem fan går på en busstoa frivilligt!? Men den karln iaf förklarade sin kärlek till de veteranbilar han hade som var den och den årgången och oj, DEN årgången var det och så säger vi det igen efter 3 öl...
Några timmar senare blev vi av med honom och några till var vi framme. In i första affären, den whisky syrran ville ha var slut givetvis, så vi kom ut med varsin kasse. De andra med X antal flak öl. Skratt där och in i nästa affär. En kasse var där också, de andra ytterligare flak med öl. Tredje, Calles, blev bättre då vi fick med oss några flak och massa godis. Karlarna var tvungen att yttrycka sin manlighet några gånger och vi hörde dem på håll berätta att vi nog skulle vara "sköna". Mums tyckte vi men la ifrån oss frestelsen... att sparka på deras juveler. Inga otrevliga karlar, men sliskiga likafan.
Hemresan var vi glada att vi inte druckit, resten var en smula bakfulla men löste problemet med att dricka igen. Mitt arsel sa upp sig när vi väl var hemma och ryggen är på väg idag märkte jag. Men nu har vi dricka till festen, så största problemet är löst :)
torsdag, augusti 18, 2011
Nystart...
Japp, då har man snart gjort första veckan på nya jobbet. Är numer på Ferlinskolan i Filipstad. Kan ju säga att efter första dagen kändes det som att någon plockat ut hjärnan och kört över den... några gånger. Gudars, man har nästan förträngt just hur trött man är i början på nytt jobb över allt som ska tas in. Är det inte var kaffebryggaren finns (för ärligt, först på priolistan...) är det alla andra salar, namn på personalen och rutiner i allmänhet.
Lite fint är det då att jag inte har några direkta planeringar att göra då jag är resurs och speciallärare. Men jag fick också en mentorsklass så där blir det lite mer. Verkar i stort vara en bra skola och jag hoppas jag kommer trivas prima det här året.
Annars inget stort, grabbarna bus har börjat dagis igen också, de var smått trötta på oss här hemma efter 8-9 veckor hemma, så nu får de busa med kompisarna igen.
Inte lika skoj är väl att vattenprovet visade tjänligt med anmärkning, så karln är just nu ute och gräver för glatta livet i hopp om att det "bara" är att den läcker in lite som är problemet. Annars ser vi massa fram emot en kostnad för rening eller i värsta fall - borrning...
måndag, augusti 01, 2011
Vår lilla semester.
Resan började på hotellet Scandic Malmen i Stockholm. Kommer dit, visar sig att jag bokat ett för litet rum och de skyllde på dålig info på deras hemsida. Fick lägga till några hundralappar för att få ett rum stort nog för 4 pers... Tog en bussbåt över till Gröna lund där pojkarna stod och gapade över bergochdalbanorna. Hittade till slut 2 som de ville åka. Den ena var den lilla maskbanan som de tjöt av glädje i. Sedan bilarna, naturligtvis.
Båten Isabella (Viking Line) bjöd på ett ANTAL lekrum. Vart vi än gick fanns det en hörna med leksaker eller bollhav. Högst upp fanns en hel avdelning full av rum med tvspel, ett enormt bollhav, interaktiv lekmatta (typ wii, de kunde stampa på saker :P) och hoppborg. Där spenderade vi halva båtturen. Taxfreen trodde jag skulle bli en dödsfälla för plånboken, var inte alls så spännande. De pekade på godiset, men Isak fick en ny "Mjauu" och Loke en massa klubbor... sen var det bra och de skulle tillbaka till lekrummet. Loke var störtbesviken när vi inte skulle bo på båten "för alltid" utan skulle vidare... Syster Camilla, Fredrik och lilla Tilda var också med och lekte ;)
07:00 på söndagen var vi tillbaka i Stockholm och fick snällt vänta en timme på att garaget med bilen skulle öppnas. Tanken var Skansen, men vi kände att ta oss dit och tillbaka var... en smula jobbigare än vad vi orkade. Parken Zoo låg precis på vägen hem, så vi svängde in där istället. Pojkarna sprang omkring, kikade på djuren och sprang lite mer. Bland de första djuren vi såg var apor och nedanför vatten omkring. Naturligtvis var de enorma guldfiskarna det som pojkarna skrattade över, än aporna som hängde några meter bort :P Vi gick omkring och det var molnigt och svalt. Två timmar senare stekande hett och vi smälte bort totalt. Hittade en lekpark med bilar. Isak blev lite för glad i bilarna och åkte rakt ner för en slänt ;) Allt gick bra, även om mitt hjärta stannade en sväng.
Åkte lite bilar på nöjesparken också, men satan i gatan vad dyrt det var med biljetter. Som tur var var pojkarna övertrötta efter att inte ha sovit så mycket under helgen. Vi åkte hem, pojkarna sov hela vägen och vi slocknade som stenar väl hemma...
Skönt med en liten semester, nu ska pojkarna och jag leka lite hemma i 2 veckor innan dagis/jobb startar. Jimmie började idag han *harr harr*
Åkte lite bilar på nöjesparken också, men satan i gatan vad dyrt det var med biljetter. Som tur var var pojkarna övertrötta efter att inte ha sovit så mycket under helgen. Vi åkte hem, pojkarna sov hela vägen och vi slocknade som stenar väl hemma...
Skönt med en liten semester, nu ska pojkarna och jag leka lite hemma i 2 veckor innan dagis/jobb startar. Jimmie började idag han *harr harr*
onsdag, juli 27, 2011
Små tripp trapp steg nerför trappan...
Loke är i en fas nu. En sådan fas där man fruktar hur han ska bli i tonåren. "Lilla tonåren" kallar de väl fasen de är i runt 4 år. Då gränserna testas till fullo. Gånger 100.
Igår var jag själv hemma, såg att barnen var trötta vid 20, så vi läste saga och sa god natt. 21 hör jag de välbekanta stegen nerför trappan. Lokes. Han skulle bara kissa, toaletten intill sovrummet där uppe dög inte av någon anledning, så han gick på toa nere. Jag satt och såg på TV, han kommer in och säger så där casual som bara ett barn kan göra:
- Så... vad står på på TVn idag då?
- Mammas film, gå och lägg dig gubben.
- Ja... då sätter jag mig i trappen då.
Tänkte inte mer på det, han gick upp för hela trappen och trodde han faktiskt gick och la sig. En kvart senare var jag tvungen att kolla så jag går upp. Då sitter han på tröskeln till dörren. Jag säger igen att det är dags att sova och får svaret:
- Nej... jag tror nog jag sitter här istället.
Svårt att behålla den bestämda gå-och-lägg-dig-rösten då. Jag ledde honom till sängen, natta igen och gick ner. En halvtimme senare kommer han igen, igen ska han på toa.
- Gå på toan där uppe istället gubben.
- Nej tack, jag tror inte det.
Nej nej... :P Han somnade till slut iaf. Men nog är det vilda protester varje kväll när det är läggdags. Han har då ingen lust helt enkelt, därför behöver han inte sova... Detta är iaf en av många tester där han inte protesterar med tårar och skrik (som jo, förekommer ofta också). Behärskad trots kanske?
Igår var jag själv hemma, såg att barnen var trötta vid 20, så vi läste saga och sa god natt. 21 hör jag de välbekanta stegen nerför trappan. Lokes. Han skulle bara kissa, toaletten intill sovrummet där uppe dög inte av någon anledning, så han gick på toa nere. Jag satt och såg på TV, han kommer in och säger så där casual som bara ett barn kan göra:
- Så... vad står på på TVn idag då?
- Mammas film, gå och lägg dig gubben.
- Ja... då sätter jag mig i trappen då.
Tänkte inte mer på det, han gick upp för hela trappen och trodde han faktiskt gick och la sig. En kvart senare var jag tvungen att kolla så jag går upp. Då sitter han på tröskeln till dörren. Jag säger igen att det är dags att sova och får svaret:
- Nej... jag tror nog jag sitter här istället.
Svårt att behålla den bestämda gå-och-lägg-dig-rösten då. Jag ledde honom till sängen, natta igen och gick ner. En halvtimme senare kommer han igen, igen ska han på toa.
- Gå på toan där uppe istället gubben.
- Nej tack, jag tror inte det.
Nej nej... :P Han somnade till slut iaf. Men nog är det vilda protester varje kväll när det är läggdags. Han har då ingen lust helt enkelt, därför behöver han inte sova... Detta är iaf en av många tester där han inte protesterar med tårar och skrik (som jo, förekommer ofta också). Behärskad trots kanske?
måndag, juli 18, 2011
10 år.
Till minne av mormor Gun.
* 8/6-38
+ 14/7-01
Det har gått 10 år sedan min mormor dog i cancer. 10 år sedan jag vid det här tillfället blev upphämtad av några vänner sent på natten för att bara gå runt Hagfors och prata. Allt för att inte tänka på att jag sett mormor för sista gången några dagar tidigare och väntade nu på begravningen. Det var sommarlovet innan andra året på gymnasiet, jag var inte tillsammans med Jimmie än men hade spanat på honom ett bra tag.
Lustigt det är hur mycket man glömmer på 10 år. Även om jag älskade mormor, så var hon mormor och henne kunde man reta upp sig på. Hon var superb på att lägga näsan i blöt, nyfiken på precis allt och det kunde lätt bli för mycket. Humorn var kanske lite för vriden för hennes ålder och hon drog sig inte för att göra bort oss andra lika mycket som sig själv. Vi hade inte den bästa relationen när hon dog, var precis på väg att upprätta den efter ett uppehåll, men vi fick inte mycket tid på oss.
Lustigt det är hur mycket man glömmer på 10 år. Även om jag älskade mormor, så var hon mormor och henne kunde man reta upp sig på. Hon var superb på att lägga näsan i blöt, nyfiken på precis allt och det kunde lätt bli för mycket. Humorn var kanske lite för vriden för hennes ålder och hon drog sig inte för att göra bort oss andra lika mycket som sig själv. Vi hade inte den bästa relationen när hon dog, var precis på väg att upprätta den efter ett uppehåll, men vi fick inte mycket tid på oss.
I helgen åkte vi iväg till minneslunden i Arvika där hennes aska är spriden. Mina två grabbar var inte på bästa humör, så det var svårt att låta sig svepa in i sorgen. Jag tror jag mest inte förstod hur lång tid som gått och hur det var innan hon fick sitt cancerbesked. Allt var bara så märkligt.
Ett annat "för 10 år sen"-minne kommer upp i september, men då ett lite gladare ett. Det var då jag träffade Jimmie. Så den 2/9 iår firar vi 10 år. Skrämmande det med. Han har ju varit med hela vägen genom gymnasiet, universitetet och så våra kids. När jag jobbade i Hagfors nu under läsåret som gått, fick jag många MÅNGA flashbacks från tiden när jag stod och hängde vid skåpen vid lunch och väntade på att få se hans smajl när han och de andra EC-grabbarna kom upp från skolan i närheten. Några av mina kolleger hade jag som lärare, det som var annorlunda var väl byggnaden då den är ny.
Mycket svammel. Bara många datum som kommer upp nu. Vi får ju inte glömma att syss fyller 30 i september också. Och det ska firas :)
onsdag, juli 06, 2011
Att connecta föräldrastyle.
Igår innan jag gick och la mig såg jag att min karl fått -förkylningen-. Ni vet, sjukdomen bara män får som inte kvinnor förstår och givetvis är föda-barn inte i närheten av denna plåga...
Nåväl, snäll fru som jag är sa jag "jag tar barnen imorrn" utan nån vidare tanke. Idag då, vart tusan åker man med två monster så fulla av energi att vi inte har nån elräkning här hemma...? Mariebergsskogen givetvis. For dit, köpte lite picknick och jag tog med mig en bok (och fråga mig inte vilken värld jag levde i där, men...). Vi for runt till de olika lekplatserna, plaskade lite och så såg Isak TÅGET. Ni vet, turisttåget som tuffar runt hela parken med sina tuuttuut och alltihop. Han fullkomligt studsade och "ÅKA TÅGEEET MAAAMAAAAA!" gjorde att jag inte kunde sätta emot.
Vi satte oss längst fram i en vagn. Längst bak i vagnen framför oss satt en pappa med två barn som såg ut att vara i mina trolls ålder. Måste de ha varit, för 5 sek in i resan förstod jag att den pappan har svar-vanan inne. Loke och denna tjej spenderade heela resan med "men varför då?" "vad är det där" "vad sa han?" "varför är det så?" och med våra oändliga tålamod svarade vi våra barn...
DÄRFÖR!
Jag fick en sympatisk blick och gav en tillbaka. DET är att connecta föräldrastyle.
Nåväl, snäll fru som jag är sa jag "jag tar barnen imorrn" utan nån vidare tanke. Idag då, vart tusan åker man med två monster så fulla av energi att vi inte har nån elräkning här hemma...? Mariebergsskogen givetvis. For dit, köpte lite picknick och jag tog med mig en bok (och fråga mig inte vilken värld jag levde i där, men...). Vi for runt till de olika lekplatserna, plaskade lite och så såg Isak TÅGET. Ni vet, turisttåget som tuffar runt hela parken med sina tuuttuut och alltihop. Han fullkomligt studsade och "ÅKA TÅGEEET MAAAMAAAAA!" gjorde att jag inte kunde sätta emot.
Vi satte oss längst fram i en vagn. Längst bak i vagnen framför oss satt en pappa med två barn som såg ut att vara i mina trolls ålder. Måste de ha varit, för 5 sek in i resan förstod jag att den pappan har svar-vanan inne. Loke och denna tjej spenderade heela resan med "men varför då?" "vad är det där" "vad sa han?" "varför är det så?" och med våra oändliga tålamod svarade vi våra barn...
DÄRFÖR!
Jag fick en sympatisk blick och gav en tillbaka. DET är att connecta föräldrastyle.
lördag, juli 02, 2011
Saker man gör för sina barn...
Har ni tänkt på det? När man är VUB (vuxen utan barn) finns det koder och regler för vad som är passande betéende (vilket inte gäller när man är VUP (vuxen med promille). Dagen man blir VMB (vuxen med barn) raseras reglerna och det är fritt fram att se ut som en idiot, även utan promillehalten.
Scenario 1: En rutshkana utanför McDonalds. Den är för barn, man vet att den är för barn. Men barn... vissa barn... vill inte åka saken själv. Noooes "MAMMA ÅKA KANA!! JAAA!!" och en god mor som man är pallrar man sin rumpa upp för den mikroskopiska ingången och nedför saken. Med ett léende på läpparna för man måste ju visa utåt hur kul man tycker det är att leka med sina barn på detta vis.
Scenario 2: Midsommardansen. Jag menar... Vi hade tur iår... TUR! För våra barn ville inte dansa små grodorna eller skjuta raketen. De ville titta på och skratta precis som oss. Men de föräldrarna som inte hade samma tur... De skuttade som små grodor, viftade med fantasiöronen och studsade till karusellsången. Ska vi visa reklam för Sverige borde en sån film vara med, så de får se det med egna ögon.. och skratta precis som vi andra VUT:ar (vuxna med tur).
Scenario 3: Bebispratsyndromet. Går aldrig över. VAD man ansträngde sig för att få den där lilla nykläckingen att skratta. Blåsfiskkinder, ögonikorstittande och alla pruttljud man kunde komma på. Sen blir barnen större och kan skratta åt annat, men inte slutar man. Det värsta är väl när ens respektive blir offer för detta betéende "schnälla älschkling, nöttinöttinöttiduuu? Hämta den ååt mej?" med tillhörande miner. Det är patetiskt. Och det är icke-övergående.
Scenario 4: Karusellåkning. Nu menar jag inte de stora häftiga bergochdalbanorna, nähäru. Utan de små tågen, grodorna eller vad fan det är som går runt runt runt i slowmotion. Barnet vill inte åka själv, precis som kanan. Men för oss föräldrar är det en viktig upplevelse de måste ha och viktiga bilder för albumet. Så man åker med. Små barnkaruseller däremot, är inte gjorda för desperata fotojagande-vuxna. Så med knäna uppkörda i hakan åker vi också runt runt och tjuter "weeeee" medan det stackars barnet är skadat för livet bara bilderna är förevigade.
Så tänk på det nästa gång ni gör något för "barnens skull". Bilderna sparas. Bilderna kan hämnas.
Scenario 1: En rutshkana utanför McDonalds. Den är för barn, man vet att den är för barn. Men barn... vissa barn... vill inte åka saken själv. Noooes "MAMMA ÅKA KANA!! JAAA!!" och en god mor som man är pallrar man sin rumpa upp för den mikroskopiska ingången och nedför saken. Med ett léende på läpparna för man måste ju visa utåt hur kul man tycker det är att leka med sina barn på detta vis.
Scenario 2: Midsommardansen. Jag menar... Vi hade tur iår... TUR! För våra barn ville inte dansa små grodorna eller skjuta raketen. De ville titta på och skratta precis som oss. Men de föräldrarna som inte hade samma tur... De skuttade som små grodor, viftade med fantasiöronen och studsade till karusellsången. Ska vi visa reklam för Sverige borde en sån film vara med, så de får se det med egna ögon.. och skratta precis som vi andra VUT:ar (vuxna med tur).
Scenario 3: Bebispratsyndromet. Går aldrig över. VAD man ansträngde sig för att få den där lilla nykläckingen att skratta. Blåsfiskkinder, ögonikorstittande och alla pruttljud man kunde komma på. Sen blir barnen större och kan skratta åt annat, men inte slutar man. Det värsta är väl när ens respektive blir offer för detta betéende "schnälla älschkling, nöttinöttinöttiduuu? Hämta den ååt mej?" med tillhörande miner. Det är patetiskt. Och det är icke-övergående.
Scenario 4: Karusellåkning. Nu menar jag inte de stora häftiga bergochdalbanorna, nähäru. Utan de små tågen, grodorna eller vad fan det är som går runt runt runt i slowmotion. Barnet vill inte åka själv, precis som kanan. Men för oss föräldrar är det en viktig upplevelse de måste ha och viktiga bilder för albumet. Så man åker med. Små barnkaruseller däremot, är inte gjorda för desperata fotojagande-vuxna. Så med knäna uppkörda i hakan åker vi också runt runt och tjuter "weeeee" medan det stackars barnet är skadat för livet bara bilderna är förevigade.
Så tänk på det nästa gång ni gör något för "barnens skull". Bilderna sparas. Bilderna kan hämnas.
onsdag, juni 22, 2011
Jag hann aldrig...
...bli arbetslös. Tänka sig :) Idag är det den sista dagen på kontraktet i Hagfors - egentligen. Men ja, då jag inte fick förlängt hade jag heller inget att planera sista dagarna. Så må-ti plockade jag ihop mitt, lämnade in nycklar o dator och pillade lite navelludd..
Tisdag eftermiddag var det dags för intervju på Ferlinskolan i Filipstad. Blev till att åka direkt ner och ta sig dit. Barnen var med till jobbet så de fick jag lämna på dagis en liten stund. Kommer till skolan, pratar med rektorerna och det kändes helt ok när jag åkte hem sen. Besked skulle komma som idag.
De ringer vid 11-tiden och erbjuder mig jobbet :) Lycka lycka lycka, behöver jag inte oroa mig i sommar utan kan ta och slappna av lite.
För att få topping på allt skulle det vara fint med ett besked om min D-uppsats också, så jag vet om jag kan få min examen nån j-a gång eller inte. Grundskolan var ju klar, gymnasiet nu då. Men jag tog aldrig ut examen förra året för jag skulle komplettera... Jaja, gnäll, men ja, ett besked därifrån vore prima nu...
Tisdag eftermiddag var det dags för intervju på Ferlinskolan i Filipstad. Blev till att åka direkt ner och ta sig dit. Barnen var med till jobbet så de fick jag lämna på dagis en liten stund. Kommer till skolan, pratar med rektorerna och det kändes helt ok när jag åkte hem sen. Besked skulle komma som idag.
De ringer vid 11-tiden och erbjuder mig jobbet :) Lycka lycka lycka, behöver jag inte oroa mig i sommar utan kan ta och slappna av lite.
För att få topping på allt skulle det vara fint med ett besked om min D-uppsats också, så jag vet om jag kan få min examen nån j-a gång eller inte. Grundskolan var ju klar, gymnasiet nu då. Men jag tog aldrig ut examen förra året för jag skulle komplettera... Jaja, gnäll, men ja, ett besked därifrån vore prima nu...
tisdag, juni 14, 2011
Jag vill sända ett tack...
...till mina kära IV-elever :) Tack för ett spännande år med en... del... utmaningar. Ni gjorde första året som lärare till en upplevelse minst sagt ;) Ni får lycka till i höst med allt ni tar er till med, mig ser ni kanske nån gång om jag leker vikarie :P
Så då, är alla gossar nöjda nu? Adam? :D
Ett tack till resterande elever också naturligtvis, både på IVIK och engelska B. Kommer sakna det vardagliga med "JONSÉÉÉN" i korridoren och spelprat. Själv vet jag inte vart jag tar vägen än, hoppas på en anställning på en ny skola med nya utmaningar. Men första året tror jag är det som kommer följa med en senare.
...trots att jag är lärare och har "förstört mitt liv" som några elever uttryckte ;)
Kram kram och lycka till!
Så då, är alla gossar nöjda nu? Adam? :D
Ett tack till resterande elever också naturligtvis, både på IVIK och engelska B. Kommer sakna det vardagliga med "JONSÉÉÉN" i korridoren och spelprat. Själv vet jag inte vart jag tar vägen än, hoppas på en anställning på en ny skola med nya utmaningar. Men första året tror jag är det som kommer följa med en senare.
...trots att jag är lärare och har "förstört mitt liv" som några elever uttryckte ;)
Kram kram och lycka till!
torsdag, juni 09, 2011
Nu ere sommar nu ere sol... nu äre flugor i köket.
Flugor tamej17 överallt. Vi har tejp överallt. Flugor flyger över-annanstans-allt.
Om en dryg vecka har jag sommarlov. Semester känns löjligt att säga, jag har lov... över sommaren... liksom. Första året avklarat och jag tror jag överlevde. Tyvärr kommer jag inte få fortsätta plåga mina rara små elever nästa höst då mitt vikariat tog slut.
Istället har jag en tid inbokad för intervju i Filipstad. Hoppas på den för tjänsten där lät bra intressant :) Sen är omväxling inte helt fel heller. Har sökt på en 4 andra ställen också, men hittills inte hört något därifrån. Hoppas slippa vikarierandet fram och tillbaka med att jaga timmar...
Måndag är det dags för opponering för uppsatsen också. När den är gjord och förhoppningsvis godkänd, kommer jag ha ett privat litet uppsatsbål på gården där jag ska dansa den löjligaste dansen jag kan komma på, bara för att det känns som att det krävs... typ.
Om en dryg vecka har jag sommarlov. Semester känns löjligt att säga, jag har lov... över sommaren... liksom. Första året avklarat och jag tror jag överlevde. Tyvärr kommer jag inte få fortsätta plåga mina rara små elever nästa höst då mitt vikariat tog slut.
Istället har jag en tid inbokad för intervju i Filipstad. Hoppas på den för tjänsten där lät bra intressant :) Sen är omväxling inte helt fel heller. Har sökt på en 4 andra ställen också, men hittills inte hört något därifrån. Hoppas slippa vikarierandet fram och tillbaka med att jaga timmar...
Måndag är det dags för opponering för uppsatsen också. När den är gjord och förhoppningsvis godkänd, kommer jag ha ett privat litet uppsatsbål på gården där jag ska dansa den löjligaste dansen jag kan komma på, bara för att det känns som att det krävs... typ.
torsdag, maj 26, 2011
24 sidor av ren lycka.
Gått några veckor sen sist... kan bero på att jag nästan hinner andas mellan varven här.
Uppsatsen är nu uppe i 24 sidor, varav hälften är under "analys" hos min kära handledare. Så jag väntar en fet rättning när den kommer tillbaka. Sitter med del 2 av resultaten och så diskussionen nu. Kanske skrapar jag ihop 6 sidor till och kommer upp till "minimum" för denna j---a uppsats. Efter 5 år -dör- motivationen när kurserna består av samma samma samma hela tiden. Det är uppsatser, hemtentor, inlämningar och alla känns likadana till slut.
Något jag märkt är att min akademiska svenska dött en smula sen jag läste. Mååånga kommentarer om just det i min uppsats. Antar att min konst inom ordbajseri inte riktigt duger här. Måste granska varje mening noooga för att få det så snyggt som möjligt
3 veckor kvar till opponering. Eller ja, 2½ är det väl nu. 3½ vecka kvar till sommarlov *litet jubel här*. Tyvärr ser det inte ut som att jag kommer tillbaka till ett jobb i höst, inte på den skolan iaf. Så jobbsökeriet är igång på högvarv och hoppas hitta en annan skola som förbarmar sig över mig. Vad jag är säker på just nu är att LAS-dagar är av ondo. Särskilt när man inte har så många av dem...
Uppsatsen är nu uppe i 24 sidor, varav hälften är under "analys" hos min kära handledare. Så jag väntar en fet rättning när den kommer tillbaka. Sitter med del 2 av resultaten och så diskussionen nu. Kanske skrapar jag ihop 6 sidor till och kommer upp till "minimum" för denna j---a uppsats. Efter 5 år -dör- motivationen när kurserna består av samma samma samma hela tiden. Det är uppsatser, hemtentor, inlämningar och alla känns likadana till slut.
Något jag märkt är att min akademiska svenska dött en smula sen jag läste. Mååånga kommentarer om just det i min uppsats. Antar att min konst inom ordbajseri inte riktigt duger här. Måste granska varje mening noooga för att få det så snyggt som möjligt
3 veckor kvar till opponering. Eller ja, 2½ är det väl nu. 3½ vecka kvar till sommarlov *litet jubel här*. Tyvärr ser det inte ut som att jag kommer tillbaka till ett jobb i höst, inte på den skolan iaf. Så jobbsökeriet är igång på högvarv och hoppas hitta en annan skola som förbarmar sig över mig. Vad jag är säker på just nu är att LAS-dagar är av ondo. Särskilt när man inte har så många av dem...
söndag, maj 08, 2011
2 veckor...
...3.1 kg. Är nöjd. Första veckan gick jag ner rätt mycket, andra veckan fuskades det en smula och jag gick upp några hekto istället. Men sammanlagt blir det ner 3 kg på 2 veckor. Jag är hur nöjd som helst med det. En vecka till nu och jag ska hålla mig från fusket så gott det går och hoppas kunna gå ner de 5 kg jag har kvar. 7 om vi drömmer lite ;-)
Kanske blir det så då Isak spytt hela förmiddan idag, bara väntar på att resten ska följa honom. Ska vi vara bisarrt positiva så lär jag väl gå ner ett extra kilo av det :-P urrrk...
Kanske blir det så då Isak spytt hela förmiddan idag, bara väntar på att resten ska följa honom. Ska vi vara bisarrt positiva så lär jag väl gå ner ett extra kilo av det :-P urrrk...
tisdag, april 26, 2011
Tung-gung kring magen.
För 5 år sen hade jag inga barn. Jag hade aldrig varit gravid och levde fortfarande på de där hormonerna som gör att man kan äta onyttigt utan att gå upp så mycket i vikt. Sen blev jag gravid. Under första graviditeten gick jag upp 10 kg, inte så mycket med andra ord.
I söndags ställde jag mig på vågen, 5 år senare, och slår fast att jag nu väger lika mycket som jag gjorde i nionde månaden med Loke. Hade jag rakt ingen lust med, såg godispappret framför mig och tänkte att det nog är dags att ta tag i de 10 kilona... Eller iaf några av dem.
Så hur går man ner i vikt? Inför bröllopet körde jag GI-metoden. Funkade prima och jag gick ner 6 kg ungefär på en 3 månader eller så. Nu kände jag att jag inte riktigt har energin att laga bra mat + nåt som barnen och karln ska äta. Finns ju smidiga sätt för det också iofs, men...
Träning då? hahahahaha... näe. Visst, att jogga skulle vara lite halvkul sådär, skönt att komma ut och så. Men 1) jag är lat och 2) behöver vara mjukt underlag för mina fogar. Så då behöver jag sätta mig i bilen och åka iväg åt nåt håll för en bra "jogging-bana". Alltså, för omständigt och jag för lat.
Då tänkte jag på mina kolleger på jobbet. Har sett 3 hittills som shakar, alltså pulverdieter de kör med och byter ut mål mot denna sörja. Ser direkt avtändade ut men va fan... Jag ger det ett försök.
Inne på dag 2 nu och har testat en rad olika och bars man kan varva med. Har blivit en fusk eller två, men överlag går det bra mycket bättre än förväntat. Tänkte testa en vecka först för att se, mest för att bli av med småätandet speciellt på kvällarna. Antagligen det som lagt sig runt mage/höft men denna lite mer radikala åtgärd kanske minskar det. I sommar blir det nog GI för de kilon som är kvar, grillat är för gött för att ersättas med pulver...
I söndags ställde jag mig på vågen, 5 år senare, och slår fast att jag nu väger lika mycket som jag gjorde i nionde månaden med Loke. Hade jag rakt ingen lust med, såg godispappret framför mig och tänkte att det nog är dags att ta tag i de 10 kilona... Eller iaf några av dem.
Så hur går man ner i vikt? Inför bröllopet körde jag GI-metoden. Funkade prima och jag gick ner 6 kg ungefär på en 3 månader eller så. Nu kände jag att jag inte riktigt har energin att laga bra mat + nåt som barnen och karln ska äta. Finns ju smidiga sätt för det också iofs, men...
Träning då? hahahahaha... näe. Visst, att jogga skulle vara lite halvkul sådär, skönt att komma ut och så. Men 1) jag är lat och 2) behöver vara mjukt underlag för mina fogar. Så då behöver jag sätta mig i bilen och åka iväg åt nåt håll för en bra "jogging-bana". Alltså, för omständigt och jag för lat.
Då tänkte jag på mina kolleger på jobbet. Har sett 3 hittills som shakar, alltså pulverdieter de kör med och byter ut mål mot denna sörja. Ser direkt avtändade ut men va fan... Jag ger det ett försök.
Inne på dag 2 nu och har testat en rad olika och bars man kan varva med. Har blivit en fusk eller två, men överlag går det bra mycket bättre än förväntat. Tänkte testa en vecka först för att se, mest för att bli av med småätandet speciellt på kvällarna. Antagligen det som lagt sig runt mage/höft men denna lite mer radikala åtgärd kanske minskar det. I sommar blir det nog GI för de kilon som är kvar, grillat är för gött för att ersättas med pulver...
fredag, april 22, 2011
torsdag, april 07, 2011
Mellan tentor och uppsatser.
Loke vid Hornborgasjön. Måånga pippis...I söndags for Jimmie, Loke, Isak och farmor neröver för att titta på en hög med fåglar ;) Hemma satt jag och led mig igenom en hemtenta from hell, för att sedan sätta mig och planera lite inför megauppsatsen som ska skrivas fram till juni. Motivationen är helt död till allt vad plugga heter... Men det är inte långt kvar, OM jag klarar mig så har jag examen som i ett paket. Klar klar klar och jag får jobba på gymnasiet utan att känna mig "halvbehörig" som nu.
På jobbet är det kaos som vanligt. Möte på möte och jag tror bestämt det borde ha varit påsklov igår. Sommaren kryper närmre också och ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Hettan är ingen höjdare, jag är mer för vår och höst. Men barnen älskar sommaren, springa runt och plaska veckorna i ända och jag måste ju erkänna att sommarLOV inte är så dumt trots allt.
En sak i taget då, just nu är det underbart att man ser gräs igen.
---
Ska vi datumnoja så var det 5 år sen igår som vi fick veta att vi skulle bli föräldrar. 3 år sen i förrgår som vi skulle bli tvåbarnsföräldrar. Tiden går.
På jobbet är det kaos som vanligt. Möte på möte och jag tror bestämt det borde ha varit påsklov igår. Sommaren kryper närmre också och ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Hettan är ingen höjdare, jag är mer för vår och höst. Men barnen älskar sommaren, springa runt och plaska veckorna i ända och jag måste ju erkänna att sommarLOV inte är så dumt trots allt.
En sak i taget då, just nu är det underbart att man ser gräs igen.
---
Ska vi datumnoja så var det 5 år sen igår som vi fick veta att vi skulle bli föräldrar. 3 år sen i förrgår som vi skulle bli tvåbarnsföräldrar. Tiden går.
söndag, mars 20, 2011
Språkvetenskap, språkkunskap, ordbajsvetenskaplig kunskap.
Ett styck utdrag ur ett styck kursbok kommer brinna fint på ett styck majbrasa. Satan i gatan vilken fantastiskt onödig vetenskap som språkkunskapen är. Egentligen? Tänk så fint för nu sörrni kan vi filosofera arslena av oss huruvida språket uppstod och om man egentligen förstår det man förstår eller om det är underförstått eller kanske missförstått. Förstår ni? *stön*
SpråkDIDAKTIK valde jag men pga nån satan.i.gatan.era.förbannade.snåljåpar.till.institution så hamnade jag på en kurs i språkvetenskap. 7.5 poäng jag MÅSTE lida mig igenom för att ha en suck till examen. Tänk er så här. Ni är språkvetare. Ni söker en kurs i språk. Ni hamnar i en filosofikurs. Ni befinner er på D-nivå i språk. Inte filosofi. Tydligen hör filosofi till språk och därmed förutsätts det att ni kan slängas in i ett område ni inte är ett dugg intresserade av samt föra en vettig diskussion i frågor av typen "resonera kring 'att förstå'".
SpråkDIDAKTIK valde jag men pga nån satan.i.gatan.era.förbannade.snåljåpar.till.institution så hamnade jag på en kurs i språkvetenskap. 7.5 poäng jag MÅSTE lida mig igenom för att ha en suck till examen. Tänk er så här. Ni är språkvetare. Ni söker en kurs i språk. Ni hamnar i en filosofikurs. Ni befinner er på D-nivå i språk. Inte filosofi. Tydligen hör filosofi till språk och därmed förutsätts det att ni kan slängas in i ett område ni inte är ett dugg intresserade av samt föra en vettig diskussion i frågor av typen "resonera kring 'att förstå'".
Jag förstår inte frågan.
...var inte ett giltigt svar. Du förstår frågan, men du behöver en förklaring för att din förståelse ska bli komplett, sörrni. Du förstår inte hur du ska svara på frågan, men det är inte att inte förstå frågan. Vad är egentligen frågan? Hur TOLKAR du frågan? Hör begreppet "frågan" till uttalandet, eller en fråga du ställer dig själv?
aaaarrrrrggghhhh, jag borde läsa matte istället. Så trött på flummande och detta mina kära vänner, är flummande i sin renaste form.
aaaarrrrrggghhhh, jag borde läsa matte istället. Så trött på flummande och detta mina kära vänner, är flummande i sin renaste form.
fredag, mars 18, 2011
MonsterTeamet.
Lugna gos-killen och lilla "står det på sin plats måste det rivas ner"-killen har nu bildat ett team. Jag kallar det MonsterTeamet. De ska bråka med uuuj om en av dem går iväg. Då skriker de efter varann tills de sitter och leker igen. När Isak lagt sig undrar Loke vart han är och är Loke på toa går Isak omkring och "Ooooookeeeeeee!". Ni fattar vinken...
Isak är i fasen "jag kan prata och förstår du mig inte är du korkad" och tro mig, det är precis så han får en att känna sig när han rynkar pannan och upprepar sin mening för 74:e gången.
Loke kommer med sina djupa funderingar och vill veta vad allt heter. Sist funderade han på varför hans gamla skor var för små. Han hade inte blivit större, eftersom han bara är MELLANstor. Så Isak är liten, han är mellanstor och jag och Jimmie är stora. Men inte jättestor, för det är bara dinosaurier och monster. Så självklart.
måndag, mars 14, 2011
Jag KAN ty jag är KVINNA.
Duktighetssyndromet har nått detta hus och jag letar botemedel, men jag ska bara...
Det började med en enkel tanke "vore det inte fett najs med examen även för gymnasiet?" och där borde handlandet inte tagit vid, men det gjorde det.
Så glad i hågen sökte jag in till min sista kurs, ni vet den där kursen som ligger och nafsar en i arslet hela hela tiden och stönar "göööör miiig"? Precis, DEN kursen - Svenska D.
Svenska D går enbart på distans, sicken prima grej för då kan jag jobba samtidigt. Haha, ja gud så förbannat prima.
När jag läste sist jobbade jag extra vid sidan om, iaf de sista terminerna. Men nu är det ju jobbet - inte plugget - som går i första hand. Så tid till plugg ges när jobb är klart. Vet ni ungefär när jobb är klart? Runt 17, för då har jag kommit hem. Ibland. Ibland är det först 18. Efter det ska man se barn (om man har tur), laga lite mat till dagen därpå och sen är klockan 19 (om man har tur). Då blir det att plugga, jajjemän.
Upp med böckerna, häva i sig kaffe, låtsas förstå vad fan man läser för att sen läsa om det igen för självklart har man inte förstått. Sen hålla på så till runt 22 (om man har tur) och sen däcka. 06:00 ringer klockhelvetet och karusellen är igång igen.
Jag sköter jobb, plugg, barn, hus och make (om han har tur). Fy vad duktig jag är.
Det började med en enkel tanke "vore det inte fett najs med examen även för gymnasiet?" och där borde handlandet inte tagit vid, men det gjorde det.
Så glad i hågen sökte jag in till min sista kurs, ni vet den där kursen som ligger och nafsar en i arslet hela hela tiden och stönar "göööör miiig"? Precis, DEN kursen - Svenska D.
Svenska D går enbart på distans, sicken prima grej för då kan jag jobba samtidigt. Haha, ja gud så förbannat prima.
När jag läste sist jobbade jag extra vid sidan om, iaf de sista terminerna. Men nu är det ju jobbet - inte plugget - som går i första hand. Så tid till plugg ges när jobb är klart. Vet ni ungefär när jobb är klart? Runt 17, för då har jag kommit hem. Ibland. Ibland är det först 18. Efter det ska man se barn (om man har tur), laga lite mat till dagen därpå och sen är klockan 19 (om man har tur). Då blir det att plugga, jajjemän.
Upp med böckerna, häva i sig kaffe, låtsas förstå vad fan man läser för att sen läsa om det igen för självklart har man inte förstått. Sen hålla på så till runt 22 (om man har tur) och sen däcka. 06:00 ringer klockhelvetet och karusellen är igång igen.
Jag sköter jobb, plugg, barn, hus och make (om han har tur). Fy vad duktig jag är.
söndag, februari 20, 2011
Ska vi inte ta en semester...?

Bilder som denna får en inte att gråta av smärta direkt... eller jo, det är precis vad de gör med en.
Tänk er detta. Efter 7 år av CSN-liv dvs "behöver vi verkligen tre sorters pålägg?" befinner vi oss nu i en sits som gör att ekonomiskt sett kan vi planera och spara till en semester i sommar. Även om det är att tänja lite på pengarna så är det fullt möjligt bara vi planerar bra.
Så... första beslutet. Ska vi resa själva? En romantisk resa för två, kanske den där bröllopsresan vi aldrig gjorde och har kvar i "att göra"-listan? Absolut. Men. Två avkommor har iofs precis börjat leka själva utan att vi håller handen, men fixar inte en vecka ensamna. Så barnvakt. Att skaffa barnvakt är inte lika enkelt som det låter, vore toppen om vi hade någon som var ekonomiskt oberoende och kan ta barnen en vecka för de har inget inplanerat.
Så... kanske en resa med barnen? hahahahahahaha... ja, allvarligt då. Låt mig beskriva Isak. Isak är en gosse med vilja av något som är bra värre än stål. Isak har energi som räcker åt 5 av samma sort. Isak blir uttråkad av något efter 5 min om ens det, sen är det vidare till nästa. Att ta med Isak på stan gör en mer utmattad än att motionera och då ska ni veta att jag har noll kondis.
Så... är man elak för att man missunnar sina barn en solresa? Eller i alla fall önskar att få resa på tu man hand med enbart karln? Ja kanske... Men detta dilemma gör nog att vi skjuter på solresetankarna ett år till. Kanske har Isak landat på jorden ungefär då. Annars har vi alltid 2013.
fredag, februari 18, 2011
Dagen jag fyllde 27...
Jag vaknade på morgonen, drog ett djupt andetag och slutade genast då axeln protesterade vilt mot denna rörelse. Klev upp ur sängen, smidig som en påtänd grizzly och gick ner. Klockan var typ 11, femte dagen med sovmorgon. Bara det uppfyller en dröm jag haft i en... 4-5 år nu.
Slår på datorn per automatik och fixar frukost. Fixar mina rundor, ni vet, FB-spelen som finns där när man känner sig ensam och uttråkad. Jag är numer förbannat grym på det nya Western-spelet...
Under dagen trillar grattis in på FB, mobilen och hemtelefonen ringer. FYI, en sån där gammal telefon med snurrplatta känns helt rätt och retro, men ringsignalen... huuu....
Nån timme senare har jag skuldkänslor för att mina hemuppgifter på kursen är rätt efter, sätter jag mig med det som skulle ha gjorts vecka 6. Dvs, svenska språkets utveckling från år 800 till nu. Känn glädjen, lyckan, intresset... bara dö.
När jag som bäst sitter med uppgiften och har gjort om den en gång för att första gången givetvis var på helt fel förbannade kapitel, kommer mamma o Pelle. Ett grattis, choklad och pengar och så tar mamma fram pincett och sprit. Ja, sårsprit för dagen till ära var det dags att ta bort mina tre stygn som inte borde behövas men som behövdes eftersom jag blödde ur såret som inte borde blöda... FYI igen, det är inte skönt att ta bort stygn.
Knackar på dörren och söta Erika har skickat blombud till mig. Aaaaw, gulle hon!
Jimmie o pojkarna kommer hem. Vi äter chokladtårta och jag har nu ett godislager som får vemsomhelst att få hål i tänderna av (det jag önskade mig, ett sockerrus som räcker hela året). Barnen får sockerchock och energin sprutar ur öronen på dem samtidigt som min läcker.
Barnen läggs efter att det flög godis i hela huset och nu sitter jag här. Tror bestämt det är dags att skörda på nåt av spelen.
Å tack för alla grattis! Å glöm att jag skrev 27.
Slår på datorn per automatik och fixar frukost. Fixar mina rundor, ni vet, FB-spelen som finns där när man känner sig ensam och uttråkad. Jag är numer förbannat grym på det nya Western-spelet...
Under dagen trillar grattis in på FB, mobilen och hemtelefonen ringer. FYI, en sån där gammal telefon med snurrplatta känns helt rätt och retro, men ringsignalen... huuu....
Nån timme senare har jag skuldkänslor för att mina hemuppgifter på kursen är rätt efter, sätter jag mig med det som skulle ha gjorts vecka 6. Dvs, svenska språkets utveckling från år 800 till nu. Känn glädjen, lyckan, intresset... bara dö.
När jag som bäst sitter med uppgiften och har gjort om den en gång för att första gången givetvis var på helt fel förbannade kapitel, kommer mamma o Pelle. Ett grattis, choklad och pengar och så tar mamma fram pincett och sprit. Ja, sårsprit för dagen till ära var det dags att ta bort mina tre stygn som inte borde behövas men som behövdes eftersom jag blödde ur såret som inte borde blöda... FYI igen, det är inte skönt att ta bort stygn.
Knackar på dörren och söta Erika har skickat blombud till mig. Aaaaw, gulle hon!
Jimmie o pojkarna kommer hem. Vi äter chokladtårta och jag har nu ett godislager som får vemsomhelst att få hål i tänderna av (det jag önskade mig, ett sockerrus som räcker hela året). Barnen får sockerchock och energin sprutar ur öronen på dem samtidigt som min läcker.
Barnen läggs efter att det flög godis i hela huset och nu sitter jag här. Tror bestämt det är dags att skörda på nåt av spelen.
Å tack för alla grattis! Å glöm att jag skrev 27.
onsdag, februari 16, 2011
Bor vi på olika planeter på samma plats?
När jag har haft diskussioner (ja men för tusan, läs bråk) med min karl beror det oftast på att även om information lagts ut, är den för tolkbar för att bli rätt för båda parter. Personligen är allt jag säger solklart och blir det fel är det väl inte mitt fel, eller hur? (svara nej)
Exempel:
En man och kvinna sitter i soffan. Kring dem springer deras två barn, båda under 5 år. Klockan är 19, läggdags med andra ord. Båda vuxna har haft en "sån" dag, slitna som få och vill bara få den där egentiden som ringer som en frihetsklocka i universum.
Kvinnan: Det är dags att lägga barnen...
En sån enkel mening, inte sant? Men vad betyder meningen? Som jag ser det finns 5 alternativ.
1. Lägg barnen, karlslok!
2. Jag ska lägga barnen strax...
3. Kan du lägga barnen, jag orkar inte.
4. Vem av oss ska lägga barnen?
5. Det är dags att lägga barnen.
Så vad betyder det här? Det i sin tur beror på 5 tonlägen:
1. Arg
2. Trött
3. Uppgivet
4. Frågande
5. Neutralt
Vad betyder uttalandet i samband med tonläget då?
1. Du har suttit på arslet sen vi kom hem, LÄGG BARNEN!
2. Jag ser att du är sliten, jag lägger barnen...
3. Vi ligger lika i slitenhet, men snälla kan du lägga barnen? Om jag ber snällt?
4. Vi ligger lika i slitenhet, ska vi dra lott?
5. Barnen borde läggas liksom... sen.
För mig är detta uppenbart. Ta allt i betänkande när situationen uppstår och du (som karl) vet precis vad som gäller. Men i och med att tydlighet är det enda män förstår, kör jag på:
- Gå och lägg barnen!
Funkar 50% av gångerna.
Exempel:
En man och kvinna sitter i soffan. Kring dem springer deras två barn, båda under 5 år. Klockan är 19, läggdags med andra ord. Båda vuxna har haft en "sån" dag, slitna som få och vill bara få den där egentiden som ringer som en frihetsklocka i universum.
Kvinnan: Det är dags att lägga barnen...
En sån enkel mening, inte sant? Men vad betyder meningen? Som jag ser det finns 5 alternativ.
1. Lägg barnen, karlslok!
2. Jag ska lägga barnen strax...
3. Kan du lägga barnen, jag orkar inte.
4. Vem av oss ska lägga barnen?
5. Det är dags att lägga barnen.
Så vad betyder det här? Det i sin tur beror på 5 tonlägen:
1. Arg
2. Trött
3. Uppgivet
4. Frågande
5. Neutralt
Vad betyder uttalandet i samband med tonläget då?
1. Du har suttit på arslet sen vi kom hem, LÄGG BARNEN!
2. Jag ser att du är sliten, jag lägger barnen...
3. Vi ligger lika i slitenhet, men snälla kan du lägga barnen? Om jag ber snällt?
4. Vi ligger lika i slitenhet, ska vi dra lott?
5. Barnen borde läggas liksom... sen.
För mig är detta uppenbart. Ta allt i betänkande när situationen uppstår och du (som karl) vet precis vad som gäller. Men i och med att tydlighet är det enda män förstår, kör jag på:
- Gå och lägg barnen!
Funkar 50% av gångerna.
måndag, februari 14, 2011
Glad alla hj... -aj- ...ärtans dag!
Har inte skrivit nåt på evigheter, har inte varit något att ta upp så... ja... jobb jobb jobb och så lite barn emellan, gubben också och så jobb.
I torsdags förra veckan stod jag i hallen, på väg till bussen för att ta mig till jobbet. Mja, jag stod snarare dubbelvikt för att komma ut till bussen och tänkte att mja... kanske inte idag. Samma dag var det dags för Lokes operation, han skulle ta bort körteln bakom näsan som var en smula för stor och om den försvann kan det hjälpa hans tal lite. Remissen kom alltså från logopeden han gått hos sen han var 2½. Ja...
Så Jimmie o Loke var på G mot sjukhuset, Isak skulle få vara på dagis några timmars tills Loke var klar (skulle ta sammanlagt 4 timmar). Ja men varför inte, jag hade ju ont i magen i höstas utan att de kom på vad det var. Taskig trend sådär så medan min son opererades, skippade jag jobbet och spenderade en afton på akuten...
Kommer in till gyn (för jag är ju tjej och oddsen för tjejproblem är rätt höga iom min syster, mamma o mormor...). De hittade inget att oroa sig för, skickades till kirurgen. Där träffade jag Mr SocialaFörmågor. Eller ja, nästan. Han kände igen mig, frågade lite spydigt om vi inte setts förrut och pratade över huvudet på AT-läkaren som nyss bedömt att jag hade problem med blindtarmen. Proverna visade inga infektionsvärden, så Mr Sociala... Mr Korkad kan vi säga, sa att han inget kunde göra och skickade mig till avd 6. "Det kan ta några timmar och de har fullt så du får ligga i korridoren mest...". Tack och ja... tack? Fram tills nu fattade jag inte vad fan de letade efter, hade jag inga fel så antar jag att min mage ska göra ont bara-för-att. AT-läkaren tittade lite ömt på mig och sa att jag nog fick bättre hjälp där, det blir lätt stressat på akuten. Nähä?
Upp till avd 6 där jag - jajjemän - fick ligga i korridoren en timme. Satt där som ett fån, kollade på när folk gick förbi och hade verkligen inte en BLEK om varför jag låg där och vad de mer kunde leta efter. Sist skickades jag hem efter gyn o kirurg iom att mina värden var bra. Nu hade jag tydligen lite för ont i magen för att bli hemskickad, så mycket förstod jag. Men all cred till personalen på den avdelningen! Hur gulliga som helst, fick plats i en 4-sal efter en timme, prover gjordes titt som tätt och jag fick stanna över natten efter en härlig dos smärtstillande.
Dagen därpå klämdes det lite mer på magen och jag fick veta att de bokat skiktröntgen. "mmm... va e de?" klämde jag fram, fortfarande förvirrad. Gjorde en sån och svaren var väl inte entydiga, mer än att det var "nåt lurt" med blindtarmen. Så, ny läkare, klämde på magen och sa att värken var "textboksexempel på blindtarmen" bara det att proverna inte visa nåt. Så titthålsoperation it is. Mjaha...
Gjorde denna, vaknade av att jag hade tre plåster på magen och ont... ont som fan, men mest i axlarna. "Ja, gasen" förklarades det och ytterligare förklaring fick jag av mamma och syrran som sa "det blir värre imorrn" och de hade rätt.
Vad var det då? Jorå, en blindtarmsinflammation, appendicit tror jag det fina ordet är. Jag vill nu ta ett snack med Mr Korkad om att även om det är såå ovanligt att det är nåt utan höga infektionsvärden, KAN man väl iaf klämma lite på magen innan man skickar iväg mig som ett psykfall till en annan avdelning.
Fick vissa komplikationer med blödning (syddes några stygn), smärta i axlar om var i stil med att föda. Innan den gav med sig fick jag 2 omgångar morfintabletter, stesolid (heter det va? muskelavslappnande) 2 vändor, en morfinspruta i magen och sen en sån spruta rakt in i venen. Jag var hööög som ett hus, men smärtan gick från ajsomfanihelvete till detgörontdetta. Så jag kan inte lita på infektionsvärden tydligen, fint fint. Nu har jag ingen blindtarm, men däremot härliga tabletter hemma och en mage som ser ut att ha ett gäng bebisar därinne.
---
Lokes operation gick betydligt bättre och han gnäller inte lika mycket som mig. Han kommer behöva ta bort halsmandlarna också för de var förstorade... Men det får bli i höst.
---
Så jag är sjukskriven en vecka. Glad alla hjärtans dag på mig! ajsomfan.
I torsdags förra veckan stod jag i hallen, på väg till bussen för att ta mig till jobbet. Mja, jag stod snarare dubbelvikt för att komma ut till bussen och tänkte att mja... kanske inte idag. Samma dag var det dags för Lokes operation, han skulle ta bort körteln bakom näsan som var en smula för stor och om den försvann kan det hjälpa hans tal lite. Remissen kom alltså från logopeden han gått hos sen han var 2½. Ja...
Så Jimmie o Loke var på G mot sjukhuset, Isak skulle få vara på dagis några timmars tills Loke var klar (skulle ta sammanlagt 4 timmar). Ja men varför inte, jag hade ju ont i magen i höstas utan att de kom på vad det var. Taskig trend sådär så medan min son opererades, skippade jag jobbet och spenderade en afton på akuten...
Kommer in till gyn (för jag är ju tjej och oddsen för tjejproblem är rätt höga iom min syster, mamma o mormor...). De hittade inget att oroa sig för, skickades till kirurgen. Där träffade jag Mr SocialaFörmågor. Eller ja, nästan. Han kände igen mig, frågade lite spydigt om vi inte setts förrut och pratade över huvudet på AT-läkaren som nyss bedömt att jag hade problem med blindtarmen. Proverna visade inga infektionsvärden, så Mr Sociala... Mr Korkad kan vi säga, sa att han inget kunde göra och skickade mig till avd 6. "Det kan ta några timmar och de har fullt så du får ligga i korridoren mest...". Tack och ja... tack? Fram tills nu fattade jag inte vad fan de letade efter, hade jag inga fel så antar jag att min mage ska göra ont bara-för-att. AT-läkaren tittade lite ömt på mig och sa att jag nog fick bättre hjälp där, det blir lätt stressat på akuten. Nähä?
Upp till avd 6 där jag - jajjemän - fick ligga i korridoren en timme. Satt där som ett fån, kollade på när folk gick förbi och hade verkligen inte en BLEK om varför jag låg där och vad de mer kunde leta efter. Sist skickades jag hem efter gyn o kirurg iom att mina värden var bra. Nu hade jag tydligen lite för ont i magen för att bli hemskickad, så mycket förstod jag. Men all cred till personalen på den avdelningen! Hur gulliga som helst, fick plats i en 4-sal efter en timme, prover gjordes titt som tätt och jag fick stanna över natten efter en härlig dos smärtstillande.
Dagen därpå klämdes det lite mer på magen och jag fick veta att de bokat skiktröntgen. "mmm... va e de?" klämde jag fram, fortfarande förvirrad. Gjorde en sån och svaren var väl inte entydiga, mer än att det var "nåt lurt" med blindtarmen. Så, ny läkare, klämde på magen och sa att värken var "textboksexempel på blindtarmen" bara det att proverna inte visa nåt. Så titthålsoperation it is. Mjaha...
Gjorde denna, vaknade av att jag hade tre plåster på magen och ont... ont som fan, men mest i axlarna. "Ja, gasen" förklarades det och ytterligare förklaring fick jag av mamma och syrran som sa "det blir värre imorrn" och de hade rätt.
Vad var det då? Jorå, en blindtarmsinflammation, appendicit tror jag det fina ordet är. Jag vill nu ta ett snack med Mr Korkad om att även om det är såå ovanligt att det är nåt utan höga infektionsvärden, KAN man väl iaf klämma lite på magen innan man skickar iväg mig som ett psykfall till en annan avdelning.
Fick vissa komplikationer med blödning (syddes några stygn), smärta i axlar om var i stil med att föda. Innan den gav med sig fick jag 2 omgångar morfintabletter, stesolid (heter det va? muskelavslappnande) 2 vändor, en morfinspruta i magen och sen en sån spruta rakt in i venen. Jag var hööög som ett hus, men smärtan gick från ajsomfanihelvete till detgörontdetta. Så jag kan inte lita på infektionsvärden tydligen, fint fint. Nu har jag ingen blindtarm, men däremot härliga tabletter hemma och en mage som ser ut att ha ett gäng bebisar därinne.
---
Lokes operation gick betydligt bättre och han gnäller inte lika mycket som mig. Han kommer behöva ta bort halsmandlarna också för de var förstorade... Men det får bli i höst.
---
Så jag är sjukskriven en vecka. Glad alla hjärtans dag på mig! ajsomfan.
måndag, januari 03, 2011
titta vem som snackar...
Isak pratar på i 180 och blir vansinnig när hans ord inte kommer ut rätt. Försöker lista lite ord han kan, de börjar bli rätt många, så jag tar de vanligaste...
mamma
pappa
oke (Loke)
mommom
fammom
bii (bil)
tatoo (traktor)
bäja (bära)
gå jee (gå ner)
ummet (rummet)
buss
jobba
jamja (ramla)
bulle
kaka
tötti (törstig)
hej/då
schoffa
sitta
fast
sluta
stjumpa
ut
köra
kasta
tappa
schova
titta/där
kill kill
titta
tutten (napp)
å så favoriten: MIN!
mamma
pappa
oke (Loke)
mommom
fammom
bii (bil)
tatoo (traktor)
bäja (bära)
gå jee (gå ner)
ummet (rummet)
buss
jobba
jamja (ramla)
bulle
kaka
tötti (törstig)
hej/då
schoffa
sitta
fast
sluta
stjumpa
ut
köra
kasta
tappa
schova
titta/där
kill kill
titta
tutten (napp)
å så favoriten: MIN!
lördag, januari 01, 2011
´¤ 2010 ¤´
Isak har börjat gå på allvar och skolas in på dagis.
Jag inleder min sista termin på uni för att kunna
ta ut en examen mot grundskolans senare år.
Februari
Jag fyller 26 år och vi får strax före veta att
jag är oplanerat gravid. Efter mycket om och
men bestämmer vi oss för att behålla bebisen.
I samma veva börjar jag min slutpraktik på
9 veckor, som varvas med att må grymt illa
och smita ut då och då för att prata med den
vita telefonen...
Mars
Praktik o graviditet rullar på. Vi får tummen
ur och köper soffan vi menat skaffa i 6 mån.
Handledaren från uni kommer och "besiktar"
mig på praktiken och jag får godkänt med
goda omdömen.
Loke får tid hos en logoped för att utreda
hur han ligger till med talet, som fastställs
till 6-12 mån efter jämnåriga.
April
Praktiken blir färdig, illamåendet börjar
lägga sig och vi är fullt uppe i att planera
hur hösten kommer se ut för oss.
Maj
Börjar bra. Jag håller valborgstalet och
börjar räkna ner till både bebis och examen.
Mitten av maj får vi beskedet att vår
trea inte levde längre och jag läggs in för
att starta missfallet som var 6 veckor
försenat. Pojkarna klipps och det är de två som
håller oss flytande de närmsta veckorna.
Juni
Jag tar examen! Efterlängtat tillfälle ;)
Jag får min första intervju i samband med
detta och far till Sunne för att leka duktig.
Får inte det jobbet och får ett samtal om ett
jobb i Hagfors...
Juli
Intervju i Hagfors och får veta senare samma
dag att jag fick jobbet! Glädjerus!
Åker till Sthlm med Loke för att hälsa på våra
Nodejor, han får åka tåg för första gången.
Vi börjar också måla om huset, som ska bli ett
projekt för några månader...
Augusti
Jag börjar jobba och känner mig smått
överväldigad på jobbet med allt man ska
lära sig som de missat på utbildningen...
September
Loke inleder Tomten-tjatet som ska
pågå ungefär till 1 min innan tomten
faktiskt kom... Det är ett evigt utredande
om vad som finns i det blåa paketet,
i det gröna och i det...
Oktober
BF för trean som gjorde månaden jobbig.
Loke fick åka på sitt första kalas,
maskeradkalas hos hans kompis Albin.
Nu var det också Isaks tur att få åka tåg
för första gången, till Arvika!
November
Lugn månad. Loke börjar prata mer och
mer och har samtidigt samtal hos logopeden
som håller med om att han gör framsteg.
Han ligger fortfarande 6 mån efter ungefär
i talet...
Jag och Milla åker o hälsar på syster Ulrika
i Örebro för en softkväll.
December
Årets hetsigaste månad. Barnen har sitt kalas,
andra folk fyller år och vi förbereder inför julafton.
Barnen fyller 2 och 4, jul firas och nyår smäller.
Varit ett år fyllt av lycka och sorg, som åren
brukar vara även om det nu var lite extra.
Gott nytt år på er och hoppas 2011 blir prima!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




