Loke är i en fas nu. En sådan fas där man fruktar hur han ska bli i tonåren. "Lilla tonåren" kallar de väl fasen de är i runt 4 år. Då gränserna testas till fullo. Gånger 100.
Igår var jag själv hemma, såg att barnen var trötta vid 20, så vi läste saga och sa god natt. 21 hör jag de välbekanta stegen nerför trappan. Lokes. Han skulle bara kissa, toaletten intill sovrummet där uppe dög inte av någon anledning, så han gick på toa nere. Jag satt och såg på TV, han kommer in och säger så där casual som bara ett barn kan göra:
- Så... vad står på på TVn idag då?
- Mammas film, gå och lägg dig gubben.
- Ja... då sätter jag mig i trappen då.
Tänkte inte mer på det, han gick upp för hela trappen och trodde han faktiskt gick och la sig. En kvart senare var jag tvungen att kolla så jag går upp. Då sitter han på tröskeln till dörren. Jag säger igen att det är dags att sova och får svaret:
- Nej... jag tror nog jag sitter här istället.
Svårt att behålla den bestämda gå-och-lägg-dig-rösten då. Jag ledde honom till sängen, natta igen och gick ner. En halvtimme senare kommer han igen, igen ska han på toa.
- Gå på toan där uppe istället gubben.
- Nej tack, jag tror inte det.
Nej nej... :P Han somnade till slut iaf. Men nog är det vilda protester varje kväll när det är läggdags. Han har då ingen lust helt enkelt, därför behöver han inte sova... Detta är iaf en av många tester där han inte protesterar med tårar och skrik (som jo, förekommer ofta också). Behärskad trots kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar