onsdag, december 27, 2006

Loke

Loke Johansson
061224
The bumpmeister has arrived! Vår lilla älskling startade sin resa som smått den 22:a, som jag skrev då. Natten mot den 23:e fick jag värkar och vi var på BB 5 på morgonen. På 5 timmar hade jag öppnat mig 5 cm och vi trodde att det skulle gå snabbt, barnmorskorna var imponerade. Men lilla Loke hade andra planer. 7 timmar senare hade jag bara öppnat mig 1 cm till och jag var beredd att låta det hela vara och åka hem... Värkar hade jag hela tiden och vid 17-tiden var jag så trött att jag smått planerade att tvinga dem till snitt. Fick ryggmärgsbedövning - min nya bästa vän - och låg sen och skrattade när CTG:n visade att jag hade värkar. Kände inte ett smack!
Strax efter elva på kvällen kände jag hur det tryckte på. Trodde promt att jag skulle på toa, men de bara skrattade och sa att bebisen var påväg ut. Det var han också, men jag fick vänta i nästan 2 timmar... 00:58 var klockan när sista krystvärken var gjord och Loke låg på utsidan. Jag grät, Jimmie grät och mina armar var ett minne blott. Drog i de där handtagen på sängen för kung och fosterland och kunde knappt lyfta ett glas när vi fick fika. När Loke väl var ute hojtade Jimmie till: "Jag ser snoppen - Det är en pojke!". Själv var det det sista jag tänkte på, allt jag brydde mig om var att få ut bebisen. Min gissning var alltså rätt - det blev en gosse. Så jag, Erika, syrran och Jimmies morfar är BÄST på gissningar vad gäller kön :-P
Nu ligger han i vaggan här hemma och mamma och pappa sitter utmattade i soffan. Har inte landat riktigt än, man är glad ena sekunden och trött och sliten den andra. Huvudsaken är att det blir bättre med tiden. Loke fyller nu alltså på julafton - jag förstår vad de säger när de säger att det är den bästa julklappen man kan få. Födelsedagsfirningar fixar vi med senare, just nu är det viktigast att han är här och mår bra.
Tack för alla gratulationer och lyckoönskningar! Svårt att svara alla, men vi uppskattar dem väldigt mycket. God Jul i efterskott och Gott Nytt År - hoppas ni mår lika bra som vi gör nu!

fredag, december 22, 2006

Spännande spännande...

Blir det jul, eller blir det inte jul - DET är frågan ;-) Det börjar iaf hända grejer nu, väntar på lite rejälare action... Jaja, har iaf fått upp hoppet om att bebis kommer komma ut. Tillslut... 8-)

onsdag, december 20, 2006

Datumet är utsatt.

Datumet för min överburenhetskontroll - den 27:e december. Frågan är nu om jag kommer få gå på den eller inte. 8 dagar över tiden idag, 9 om en halvtimme ungefär. Är trött, sliten, otålig och känner ångest för varje dag som bebben bestämmer sig för att stanna kvar. Ändå vet jag att det är fullt normalt att gå över upp till 14 dagar. Hur orkar folk?! Blir det julafton så blir det, men just nu vill jag bara ha ut bebisen! Jag är såå less på att vara gravid! Först tänkte jag att "man vill ju inte ligga på BB över julafton". Just nu bryr jag mig inte, jul kommer inte vara jul iår ändå, bara ännu en dag av väntan. Blir det på julafton så har jag iaf nåt att pyssla med 8-) Blir det dagen innan likaså... Bara att fortsätta vänta och se. Men inga känningar alls som det är nu.

Annars finns inte mycket att skriva. Tror att jag om en månad eller två så sitter här och skriver hur uuuunderbart det är att vara gravid och hur mycket jag saknar det... En liten känsla jag har bara... Tror denna övertidsplåga är något man glömmer fort, likaså förlossningen, för folk skaffar ju fler barn...

Kan varna för att sitta på forum med andra som ska ha samma månad som en själv. Har sett ett ANTAL tjejer gå om en i listan, de som är beräknade efter mig har redan fått. Mååånga på den listan fick 1-2 veckor innan beräknat datum. Jaja, nån av oss måste ju stå för övertid också... Typiskt att det ska vara jag bara :-P

Klagat klart för idag tror jag. Nu ska jag glysa lite mer på TV:n och vi får se när jag lägger mig. Helt upp till överaktiv bebis i magen...

tisdag, december 19, 2006

Lite bilder 8-)

Bild så som jag ser magen...
Jag har hittat bebis...
H*n tror kurragömma funkar...
Granen på utsidan.
Nu med frost och lite snö :-)





Sagan om den förlorade värken.

Börjar bli en vana det här ju. Det börjar, jag känner att magen drar ihop sig, får ont som busen, håller i sig nån minut och försvinner. OCH KOMMER INTE TILLBAKA! Jag menar - JISSES! Vad ska man behöva göra för att få värkar? Pfft, bebis blir kvar därinne till påsk... Idag är det sjunde dagen över tiden. Har varit beredd på att "när som helst nu" i 3 veckor kanske... Tycker att man ska få sitt datum skjutet 2 veckor... Att istället för att säga "12:e, men det är vanligt med plus/minus 2 veckor" säga att man har beräknat födelsedatum den 26:e istället. Då kanske det inte skulle kännas lika illa att gå över den där veckan. Jag får gå över 3 veckor om jag och bebben mår bra... Tjo... ho... God jul på dig med liksom :-/

Sitter vaken nu för att magen jobbar. Ja inte fasen vet jag vad den håller på med. Har lagomt ont för att inte kunna sova iaf. Inte tillräckligt ont för att tro att det är värkar. Det är dessa FÖRvärkar som spökar. Tagit en panodil för en timme sen och väntar på att antingen magen eller bebis ska lugna ner sig så jag kan sova... För bebis är inte klok därinne :-P Sticker ut en fot lite då och då i sidan på magen och så ligger h*n kvar tills jag stryker lite. Flyttar foten till ett annat ömt ställe på magen och så kan vi hålla på i några timmar. Fruktansvärt lättroad bebbe...

Körde igång pannan, var lite kyligt här inne... Alltid nåt som är mysigt. Granen lyser i trädgården, frosten ligger och får det att iaf likna snö. På vägen ser man en och annan lastbil köra förbi, många sånna som kommer på den vägen. Massa mys, gör inte så mycket att sitta vaken... Lite sällskap vore ju inte helt fel, men jag tror inte Jimmie skulle uppskatta att vara vaken med mig och sen jobba 8 timmar... Får snällt sitta här och surfa vidare. Jaja, låt oss hoppas att magvärken jag har beror på bebis som förbereder sig!

söndag, december 17, 2006

Vart e beeebis, vart e beeebis?

Här står man med övertidsmagen i köket. Jupp jupp, bebis blir större och större. Tyngre och tyngre... Starkare också, sparkar för full rulle när det är något som inte duger :-P Ligger jag inte på fel sida, så dricker jag något för varmt/kallt. Har drömt några gånger nu att jag badar i fostervatten och hoppas varje gång jag vaknar att det beror på att vattnet gått... Inte då... Inte ens en endaste liten värk har jag känt. Så nu hoppas jag på en "surprice"-förlossning där jag inte känner ett smack förrns PANG så sätter allt igång... Får leva på det hoppet ett tag.

Min gissning på 16:e failade som ni ser. Så nästa är julafton kl.15. Innan dess kommer syrrans gissning på 18:e, måndag alltså. Är jag inte mamma på julafton så blir det säkert igångsättning dagen efter nyår, alltså 2/1-07 vilket är det längsta jag behöver vänta enligt de snälla tanterna på BB.

Hade planerat en lugn dag hemma idag, tills jag blev sugen på kinamat. Åååh kinamat... Övertalade sambon att kinamat var svaret på alla våra problem, så vi åkte en snabbis in till stan. Tror ni stans två restauranger i centrum hade öppet? NEJ! Efter att ha sprungit runt till de två gav jag upp, tjurade som en treåring som fått fel julklapp och smet in på BK för en burgare istället. Förlät den dumma, dumma stan efter första tuggan... Inte för att jag blir tjurig och farlig när jag är hungrig jag inte, neeejdå...

På bilden vid mina fötter kan ni skymta BB-packningen. Den hånar mig varje gång jag går förbi den. "Inte idag heller, hahahahahaha" :-S Kommer säkert sluta med att vi glömmer den när det väl är dags. Eller att det viktigaste, typ kameran, blir hemma. Eller slutar fungera när bebis är ute... Men nog fasen är det spännande. Har sagt ett tag att nu kan bebis komma närsomhelst, men det är ju när man är på övertid som det stämmer mer... Rycker till vid varje värk man inte känner igen, när det bubblar i magen eller när man känner sig lite konstig. Nu har jag ju gått och blivit sjuk på allt, så vissa säger att det skjuter upp förlossningen. Vi får väl se...

fredag, december 15, 2006

Saker att se fram emot:

*graviditeten kommer ta slut*
I början listade jag upp för mig själv, en massa bra saker med att vara gravid. Nu måste jag få se ett slut på det hela, så här kommer saker jag ser fram emot när jag INTE är gravid.

  • Möjligheten att lyssna på radion utan att börja gråta till första bästa smörlåt som kommer.
  • Vin, desertostar och en cigg på helgen. (jaja, ingen cigg, men jag KAN iaf...)
  • Att inte låta som en brunstig sjöko. Rapar jag inte, så vänder jag på mig. Ljuden som kommer fram då påminner om varandra.
  • Ta sig förbi trånga utrymmen utan att i förväg planera magens riktning.
  • Vanliga kläder som inte glipar.
  • Vanliga underkläder... Need to say no more...
  • Sova hela nätterna utan att springa på toa (drömma kan jag väl?)
  • Inte vakna mitt i nätterna och känna att det bränner i magen. Man vaknar för mycket för man är orolig för att nåt skulle vara fel med bebisen, så man ligger vaken ett tag för att känna lite sparkar och buffar tills man vågar somna om...
  • Inte stå i centrum - bebis tar över och allt jag behöver göra är att stå stolt bredvid.
  • Se sina egna fötter.
  • Få ha sin navel i fred.
  • Äta vad jag vill (när amningen är gjord, jag veeet).
  • Kunna krama om min bebis istället för att stryka på magen... Åh kom ut nu!

Så ni som funderar: Nope, bebis är inte ute, jag ligger inte i värkar och nej vattnet har inte gått. Ni lär märka rätt snabbt när det händer, för har jag chansen kommer jag skriva det lite överallt, så folk inte behöver ringa :-P

torsdag, december 14, 2006

Tummy is buuurnin'...


Granen som står och lyser ute i trädgården :-)

Det finns många sätt att roa sig själv när man sitter hemma och väntar på att en viss bebis ska behaga komma ut. Senaste leken jag kommit på är "Gissa vad det är som värker" :-/ Fått knepiga, brännande känningar i magen. Försvinner lika snabbt som de kom, inga som håller i sig här inte. Vad ska en tjej behöva göra för att få ligga i lite smärtor? VA? :-P


Fick se bucklan på bilen igår också. Jisses, det var en rätt bra smäll ändå. Tycker fortfarande hela grejen är lite för läskig...


Mamma fortsätter med sin telefonterror. Vet inte om hon tror att jag skulle åka in utan att ringa. Som om jag skulle våga det liksom... Men hon ska få äta upp de orden, jag kommer ringa henne om det så är mitt i natten :-[ Mouhahaha... De ska iofs få nya möbler i helgen, kanske ska ta en tur dit och låta vattnet gå i den nya soffgruppen? En idé att jobba vidare på...


Vaggan som Jimmie sov i som liten är nu färdigbäddad och klar! Fattas bara världens gulligaste bebis som ska ligga och snosa i den. Jimmie går förbi den här hemma, suckar lite sött åt min mage och börjar förhöra bebis på när h*n ämnar lämna mammas mage... Tror de måste jobba på sina kommunikationssvårigheter, för bebis sparkar bara till svar än så länge. Oftast på Jimmies haka när han pratar...
Ska väl sitta här och vänta och längta vidare ett tag. Håll tummarna för mig att bebis vill ut i helgen!

onsdag, december 13, 2006

Jisses vilken morgon...

Har en helt overklig morgon idag. Vaknar pigg (bara det) 5:30 och får upp Jimmie. Slänger ihop frukosten och är på allmänt gott humör. Vi kikar lite på luciatåget på fyran och han åker iväg till jobbet. Jag sätter mig som vanligt vid www.familjeliv.se och läser det jag missat sen igår. En såndär härlig morgon när man känner att allt är som det ska.

Sen ringer Jimmie och låter ganska skakis. Han frågar om jag visste vart man ringer när man kört på ett rådjur. Jag blir helt galen, människa säger ju inte om allt hade gått bra eller inte (troligtvis för att han fortfarande var rätt chockad). Jag frågar ut honom om han var ok och hur det gick med rådjuret. Det hade dött nästan med en gång och han mådde bra. Djuret kom aldrig upp till rutan, så inget allvarligt hann hända. Bilen fick en trasig lykta och det var allt. Vi lägger på så jag kan söka på internet (vi har inte kopplat in bredbandet rätt än), anade att man skulle ringa 112, men tänkte se om det fanns ett direktnummer. Gick in på polisens hemsida där det stod att man skulle ringa 112, så jag ringer tillbaka till Jimmie och han anmäler olyckan.

Han ringer upp senare. Tydligen hade rådjuret rört på sig (då hade Jimmie redan flyttat djuret från vägen till diket, tänk om han fått för sig att börja sparka då?!). En jägare kommer dit och frågar om han kört på ett rådjur... Sen visar det sig att det är den jägaren polisen skickat dit, men Jimmie hade tagit fel på 2 km från Molkom och 2 mil (fortfarande för att han antagligen var chockad). Rådjuret hade dött nu iaf och de ordnar med att märka ut platsen. Jimmie ringer hit igen och har blivit lugnare. Bad honom sitta kvar i bilen en stund innan han kör sista milen in till stan... Fy tusan vad nervös man blir när sånt här händer. Tack och lov var det ett rådjur och inte en älg. Synd för rådjuret som bestämde sig att springa ut på vägen, men jag är bara glad att allt gick bra med Jimmie! Nu ska jag försöka lugna ner mig och inte tänka på alla "tänk om" som dyker upp...

För att fortsätta den här bisarra morgonen, blev jag lite förvånad när det ringer på hemtelefonen och det är pappas nummer. Vi hade pratat för några dagar sen och det första jag tänker är "nu har det hänt nåt!". Ja, det hade det också, men inte med dem... Pappa ringde och frågade om jag fått bebis redan. Ehrm, nej... Tydligen hade min bror sagt att han läst det på lunarstorm. Hehe, som om jag skulle basunera ut att jag fått barn där innan jag ringer min egen far. Lovade dyrt och heligt att jag skulle ringa honom när vattnet gick, så han var förberedd...

Nu hoppas jag att inget annat konstigt händer idag (ja, vattnet får gärna gå, men iaf...) för jag tror inte jag klarar av det. Ska sitta här och ta det lugnt... Och försöka komma ihåg att andas.

tisdag, december 12, 2006

Storken AB

Jag känner att jag härmed kan erkänna mitt samröre med pyramidspelet Storken AB. Vi hade löst pratat om det när en utsänd en dag stod utanför dörren. Han sa att vår leverans var färdig och att vi skulle skriva under. Vi svor att vi inte beställt något - och det visade sig att de hade gjort ett misstag. Men besöket fick oss att bli nyfikna och kort efter bestämde vi oss för att kanske skjuta in en beställning.

Det var ekonomiska faktorer att ta hänsyn till först. Produkterna Storken AB erbjuder kommer inte färdiguppdaterade. De behöver repareras, uppgraderas och betalas för och dyrast är de 1/4 av livslängden, uppskattningsvis 20 år. Efter det kan man anta att de är självförsörjande. Inte kan man heller bestämma produktionsår eller version. Tillbehör kommer behövas och de blir omoderna och oanvändbara snabbare än vad en dator sjunker i värde.

December 2005 bestämde vi oss för att Storken AB hade produkter vi ville ha. Beställningen gjordes och vi väntade. 2 veckor leveranstid - garanterat! Så stod det i de häften vi läst och efter 2 veckor ringde vi in för att kontrollera hur beställningen fortgick. Det visade sig att ingen beställning gjorts, vi skulle få vänta 2 veckor till innan nästa kunde göras. Sagt och gjort, januari kom och vi gjorde den andra beställningen. Återigen var det 2 veckors väntetid och när dagen kom ringde vi igen. Den här gången var de lite mer osäkra, men försäkrade oss att inom ett år skulle vi ha gjort en lyckad beställning. Detta gjorde oss oroliga, ingenstans hade vi läst om ettårs-garantin. Så fåniga vi kände oss när vi innan vi vågat beställa på riktigt, varit noga med avtalsskydd som skulle fria oss om en beställning kom fel. Andra beställningen gick fel och nu började vi läsa på. Vi hittade kryphål som skulle göra en beställning lyckad, tips till hur det skulle gå fortare och vi försökte dem alla. Tredje beställningen misslyckades den med och vi började misströsta. Folk runt oss kände till Storken AB och försäkrade oss att ettårs-garantin var att lita på. Vi bestämde oss för att ta det lugnt en månad. samla krafterna. Vi slängde iväg en beställning, lite på måfå och tro det eller ej - DEN beställningen gick igenom!

2 veckor efter beställningen gjorts hörde vi från Storken AB. Vår beställning var lyckad och nu var vi tvugna att hitta ett lager. Tydligen var det 9 månaders lagringstid och laddning av produkten innan användning och förvaring fick vi ordna själva. Vi hittade ett passande utrymme och lade produkten där och började vänta. Månad efter månad gick förbi, produkten påverkade oss alla. Den spred ämnen kring sig som gjorde oss illamående, hungriga, vi fick ont och sov dåligt. Vi började fundera på vad vi gett oss in på, men hoppades att produkten skulle hålla vad den lovade. Ett rykte gick att vissa produkter självdör innan 12 veckors tid, men inte vår!

Efter 15 veckor fick vi tjuvlyssna på dess melodi, det var hur vackert som helst. Efter 18 veckor fick vi tjuvkika på dess utséende, även det var det vackraste vi sett. Nöjda med vår beställning väntade vi nu på att de 9 månaderna skulle passera. Vi fick slutdatum till den 12 december, då skulle produkten vara klar.

Dagarna innan slutdatumet hörde vi rykten som oroade oss. Tydligen hade produkten växt såpass att dörren till vårt lager såg ut att vara för litet! En möjlighet var att öppna taket och på så sätt komma åt det, men det lät lite för riskabelt för oss. Lärda män och kvinnor sa att produkten kommer komma ut genom dörren, även om dess storlek kan lura en. Nu är det den 12 december och vi har inte hört något än. Snart kommer vi få åka till lagret och pressa ut produkten genom dörren. Vi är så spända på vilken version det är och hoppas att det blir av årsmodell -06 och inte -07. Håll tummarna för oss!

...återkommer med eventuella uppdateringar och rekommendationer av Storken AB.

måndag, december 11, 2006

Flaskpost.

Som jag har väntat! Varje dag; har jag inte mer ont idag? Var det slemproppen som släppte nu? Läcker jag fostervatten? Mår jag inte lite illa, så man kan göra innan det är dags? Tecken efter tecken efter tecken har jag sökt och nu har det kommit. Tecknet jag väntat på. Jag gick på toa, såg ner i trosan och märkte det. Större än jag trodde, en liten klump. Jag kände pulsen slå snabbare. Jag sträckte mig efter klumpen, tog den i mina händer och studerade den. Kändes varm och var lite kladdig. Jag vecklade ut klumpen och såg att det var ett meddelande.

"JAG KOMMER UT NÄR JAG HAR LUST! SLUTA LETA TECKEN!"

*suck*

lördag, december 09, 2006

Sagan om den oändliga graviditeten.

Det börjar närma sig tionde månaden. På tisdag har jag gått 40 fulla veckor. Att gå mer än så borde det vara spöstraff på. Nackskott eller nåt. Elefantgraviditet liksom... Inte för att jag klagar, nejdå nejdå. Bara litegrann. En smula. Sitter och läser i decembertråden, vi som nojat, oroat, gläds och krampat tillsammans sen vi plussade i mars/april. Nu kläcker de. En efter en efter en... Måste vara nåt rekord, för av de 17 som fått har 15 fått INNAN beräknat datum, en prick på och en fick vänta 10 dagar. Men 15 fick verkligen innan... Jupp jupp, orättvisan är enorm, men jag antar att vi måste vara några som får på andra sidan strecket... (är rätt inställd på att gå över, åtminstone en vecka).

Som ni kanske fattar så händer nada här. Iiiingenting, inte minsta känning. Och jag är så otålig. Jag vill träffa vår bebis! Jag vill se om h*n är lik papsen, eller kanske mig. Jag vill kunna krama om henne/honom när h*n har hicka, istället för nu när man bara kan stryka på magen... Nej du lilla bebis, nu får du ta och komma ut!

torsdag, december 07, 2006

Nedräkning: 5 dagar

Baby Buffmeister aka Omständighetsministern bråkar vidare. Magen står åt alla håll och kanter emellanåt. Påminner om ägg i tecknade filmer som kläcks. Man ser tydligt ett knä eller en armbåge fara över magen, som om h*n skulle kunna ta sig ut den vägen... I wish :-P Nope, inga tecken på att det ska sätta igång, bara mer foglossningar, sammandragningar och förvärkar. Mamma börjar bli otålig, ringer varenda dag och frågar om jag inte har lite mer ont än vanligt. Nä, inte mer än vad man ska ha såhär i vecka 40... Mina gravidtröjor passar inte längre, glipar som de vanliga kläderna gjorde i början. Magen känns som att den släpar i backen och jag får ichias titt som tätt. Vill bara träffa bebis nu, snälla kom ut!

Firade svärmor igår, hon fyllde år. Tog min bil in och mötte upp Jimmie. När det var dags att åka hem var det en bebis som protesterade. Fick lämna bilen i stan... I morse mådde jag fint igen och åkte med honom när han började sådär lagomt tidigt vid 7. Hämtade bilen och åkte till Willys och storhandlade. Var riktigt mysigt att tulta runt där med pensionärerna, nästan helt folktomt och ingen kö. Måste jag göra om nångång...

Har inte förstått att jag ska bli mamma... Snart sätter förlossningen igång - jupp. Då måste vi in till BB - jepps. Väl där kommer jag ha massa ont - oja. Efter ett tag kommer jag behöver trycka ut bebis - absolut. Sen är jag mamma och får ta med bebisen hem - ??? (och här står det stilla). Har varit beredd på förlossningen ett bra tag nu, men har ännu inte fattat att vi faktiskt får ta med oss den lilla bebisen hem. VAD JAG LÄNGTAR!

tisdag, december 05, 2006

Lyser med sin frånvaro.














Så har vi kommit till Dagen D, version 1. 5:e december är det idag *kikar på magen* noooope. Vi var ute och visade månen för bebisen igår, men tydligen fattade h*n inte vinken. Det molvärker lite, jag mår lite illa, bebis sparkar som vanligt men inget mer än så... Det blir ingen bebis idag helt enkelt. Pappa Jimmie får se sig besegrad och erkänna att han hade gissat fel. Nu är bara frågan vem av oss som får mest rätt :-P Min gissning ligger kvar på den 16:e. I mitten ligger alltså den 10:e, bebis måste komma efter det datumet, annars vinner Jimmie. Så kan det ju inte gå till! ... ;-)

Annars kan jag inte påstå att nåt spännande händer här... Vi har pyntat lite mera, ska ta itu med julgardinerna snart, annars får morsan tydligen spel på mig. Hon påstår att jag är seg. Vadå seg? Gravid... Samma sak. En sak jag kommer sakna är ursäkten. "Jag är ledsen, jag är gravid"-ursäkten. Har räddat mig från många urtrista saker iår. Sen har det varit underbart att vräka i sig godis och inte en jävel tycker det är nåt fel med det. Ja, kanske en eller två, men jag är duktig på att stänga ute folk nu... Har dock fortfarande bara gått upp 10 kg, känns knepigt. Jag var beredd på 20. Kan ha att göra med att vi flyttade från stan, hamburgarna och pizzan är inte lika lättillgängliga längre...

Läser jag en sak till om hur synd det är om decemberbarn blir jag vansinnig! Får jag en till glirning om "hoppas det inte blir på julafton" blir jag farlig! Ni har så rätt. Säg såhär, det tog 4 försök innan jag blev gravid. Det råkade bli december. Det innebär inte att jag har lätt för att bli gravid. Tänk om vi skippat det försöket, finns inget som säger att jag garanterat skulle vara gravid idag. Att få barn är en gåva, hur fånigt det än kan låta. Nej, vi skulle inte älska barnet mer om h*n kom i januari. Nej, barnet kommer inte lida av att fylla nära jul, gör h*n det har jag och Jimmie gjort nåt fel... Det är synd om barn som har sjukdomar, det är synd om barn som inte har en familj som älskar dem, är det nån som hänger med?! Däremot kan jag se hur det kommer bli småtrist när det är dags att fylla 18 och 20, längre väntan. Men när det inte är lika kul att fylla år och bli äldre längre, kommer decemberfödelsedagen vara en gåva ;-) Pfft, vad jag tjatar, men jag är bara så j-a trött på folk som inte kan ta skillnad på när det är synd om någon eller inte.

Nej vad säger du bebis? Ska vi ta och komma ut nu?

söndag, december 03, 2006

Tyngdkraften gör sitt!

Yeeees people! The tummy is going DOWN! Magen sjunker, kan vara därför jag springer runt som ett skadeskjutet viltdjur på jakt efter en kudde och en kopp kaffe... Jo... Nyklippt är jag också, så nu är håret nästan helt blondt. Bara topparna som skymtar den dyra hobbyn 'att färga håret'.

"Julklapparna" är färdiginköpta nu och vi kom ruskigt billigt undan. Vilket är najs. Hoppas trenden håller i sig och folk inser att man firar jul för barnen och maten... Och nubben, men den får jag bara sukta efter iår. Ja, såvida inte bebben kommer typ nu och amningen inte fungerar...

2 dagar kvar till den 5:e, bebis får trycka på ordentligt om pappa Jimmie ska ha rätt. Annars har vi lite spridda gissningar nu, allt mellan den 5:e och julafton. Folk verkar inställda på att om jag går över kommer bebben iaf på eller innan jul. Jahapp... Bara jag som drömmer mardrömmar om att på BF+21 ligga på BB och bli igångsatt? Vilket skulle bli den 2 januari 2007. Tror det är så nära elefantgraviditet man kan komma...

Nu har vi iaf ljusstakar i köket, 2 juldukar och några tomtar framställda. Det tycker jag är förbaskat ambitiöst! Blidde ingen skyltsöndag idag heller, brukar bara vara skit ändå. Men sugen på glögg är jag. What to do...?

fredag, december 01, 2006

December... När blev det december?!

Hallå eller? "Älskling jag är gravid! Bebben kommer i december..." Nu är det december... Alltså kommer bebben. *knackar på magen och frågar om nån är hemma* Nooo... Läste skyttens horoskop idag. Blir det innan den 22/12 så blir bebben skytt. Iaf, i VF stod det "Det stör dig att en viss person tar sig lite väl stora rättigheter i något sammanhang. Tecknen råder dig att säga vad du tycker." Jo tack, bebben säger vad h*n tycker. Tydligen är min navel boven i dramat, de är osams. Tror bebben vinner, naveln är blå. Mitt horoskop var också passande (vattuman): "Familjeangelägenheter har nu hög prioritet, och du tycker att du i något sammanhang inte får det gensvar du hade hoppats på." Stämmer fint, jag knackar men inte kommer bebis ut för det...

Vecka 39 är jag i också. Eller ja, har gått 38 veckor och 2 dagar idag. 1 vecka och 5 dagar kvar till den 12:e. Gissningar hittills:

Jag: Gissar pôjk som kommer den 16:e.
Jimmie: Gissar tös som kommer den 5:e.
Mamma: Gissar tös som kommer på julafton.
Syrran: Gissar pôjk som kommer den 18:e.

Om man strör ut det är det flest som tror att det är en tös. Varför vet jag inte, magen är inte bred utan "toppig", jag har en hormonrand ovanför magen och Jimmies släkt består nästan enbart av pojkar. Men men, vi får väl se. Inga tecken på att bebis kommer nu i helgen iaf, får se om nåt händer till veckan...