Maria rycker ut.

Imorse strax efter 8 ringer telefonen:

"Ja hej det är från XX och vi undrar om du är sugen på att jobba lite idag?"

Här försöker jag vakna till. Bara att hitta mobilhelvetet som ringde var en pärs, speciellt när det låg en Isak tvärs över allt, med hans snutte, blöjor (rena alltså, duuh), papper osv.. När jag väl fattade att det var vikariedags var det bara att tacka och ta emot. Sen fortsätter hon med:

"Vi behöver dig i NO..." Ja, kommer väl ihåg grunderna, borde gå "...sen i matten" högstadienivån borde jag klara, annars är det pinsamt "...och så i spanska". Que?! Jag har inte läst ett ord spanska i huvudtaget... Men de sa att det var ok, de behövde bara en lärare på plats så att säga.

Så jag slängde mig i bilen, tänkte ha tid nog att hitta salarna och allt innan jag började. Blev bängligt med att det var två olika lärare, på två olika våningar, med två helt olika sätt att förbereda till en vikarie...

Men jag tog mig igenom dagen smärtfritt. Om man inte räknar med öronen, de ringer fortfarande. 7:or är härliga på det viset ;-) Loke har inte en chans i ljudnivå... Märkte att jag var nära att prata med dem som jag pratar med Loke, så som "sätt dig ner nu", "nej men sluta med det där" osv. Värsta var väl att det behövdes...

Det är väl när man får ett pappersflygplan i huvudet som man funderar på vad man gett sig in på. Men det följdes av ett "förlåt, var inte meningen att träffa dig" och sen en sur blick på eleven som satt framför mig, så man fick tillbaka tron på mänskligheten igen. Var inte allt för hemskt, jag är trött trött trött, men tyckte samtidigt det var riktigt roligt att få komma ut i verkligheten lite. Jag har jobbat mina första timmar, känns kanon :-D