Idag var jag iväg till barnmorskan. Den tiden hon sist sa att "vi får väl se om vi ses" till. Pöh.
Alla värden var bra, har lyckats höja järnet till en OK-nivå inför förlossningen. 120 ska det vara och jag ligger på 119. Blodtryck OK, sf-mått 36 vilket innebär att bebisen ligger bra mycket längre ner nu. Den 19/11 hade jag 33 cm i samma mått. Ja. Fixerad lillskit också, så det var väl bra det med.
Bokade nästa tid till 15/12. Om inte bebisen kommit då skulle vi "gå över alternativen". Jag sa att jag knappt sovit på 2 veckor redan som det är. Det är en ond cirkel på nätterna numer. Jag vaknar av förvärkar och när jag vaknar märker jag oftast att jag är kissnödig. När jag masar mig upp börjar fogarna göra ont. Fram och tillbaka till toan och sen lägga sig ner - då börjar halsbrännan. Innan fogarna är lugna, förvärkarna gett med sig och halsbrännan inte gör mig illamående har det oftast gått 2 timmar. Det blir inte mycket sömn och definitivt ingen sammanhängande sådan. Man blir ju nervös för hur utvilad man möjligtvis kan vara när förlossningen startar. Sist kunde man ju sova när man ville och hade bara nån dag med taskig sömn i bagaget när förlossningen startade. Som tur är har Jimmie varit hemma i veckan, så man har kunnat sova lite mer, men smärtan försvinner ju inte för att han är här och det är det som gör det svårt att ta chansen att sova.
Blev iaf lovad av barnmorskan att jag inte kommer behöva gå över mer än 14 dagar. En igångsättning senast juldagen alltså. En julebebis till som jag sagt hela tiden ;-) De har 21 dagar som standard i värmland annars, men iom mina foglossningar slipper jag en vecka. Alltid nåt. Även om jag helst ville ha ut lillebror igår.
---
Jag verkar inte vara ensam i mitt Teletubbie-hat. Loke älskar de små sjuka liven, men efter 2 omgångar av den där förbannade låten och Tinkywinky som gör mig mordisk är man inte så peppig till det längre. Vet inte hur länge de får leva faktiskt. Jag fortsätter skriva min bok om 75 sätt att ha ihjäl dem på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar