Badhuskaos.

Vi hade en sån fin tanke, jag och syrran. Vi sa att "skulle det inte vara skoj att åka till badhuset med kidsen?". Hade en dröm om tre snälla barn som skulle plaska i vattnet alá tv-reklamerna.

Mja. Barn funkar inte så. I sista minuten fick jag med mig Jimmie som också var insåld på denna idé om harmoniska barn. Jaja, riktigt så naiva var vi kanske inte, men en önskan fanns. Vi kom dit, Loke skrek sig igenom hela omklädningsrummet, och värre blev det i duschen. Kom ut till bassängen, han stod och kikade, tveksam till poolen och ville mest hänga på Jimmie. Tog en timme av tvekan kanske, gick mest och bluppade i vattnet, inspekterade grejerna som låg där omkring.

Sen såg han rutschkanan. Inte vilken kana som helst, var rätt stor och slutade en halvmeter ovanför vattenytan. Den skulle han åka. Jag höll vakt medan han klättrade upp, Jimmie tog emot honom i vattnet. Loke åker, plumsar i men Jimmie lyckades hålla honom ovanför vattenytan. Det var skoj. Sen igen... och igen... och igen... i slutet sket han fullständigt i om han kom under ytan, tjöt av glädje och där stod vi ett tag.

Isak njöt av fulla drag. Han sprattlade med benen, kikade med stora ögon på allt som hände kring honom. Tog lite pauser, men han blev rätt svett så vi plaskade av honom lite titt som tätt.

I det stora hela hade vi skoj. Loke blev trötter och gnällig efter 2 timmar, så vi fick gå upp. Så fort man fått krafterna tillbaka och nerverna lagt sig, åker vi nog dit igen :-p