Sakta gick hon in mot köket och tog sikte mot diskbänken. Hon hade sina onda aningar redan då, men slog bort tanken och började diska. Vattnet rann sakta och började sina. Pulsen steg och till slut var den i topp när vattnet slutade rinna helt. Det fanns inget vatten.
Hon skulle bli tvungen att sätta på pumpen.
Med panik satte hon på sig skorna och gick ut. Pumpen låg i en kulle, blockerad av ett lock gjort av vad hon gissade var väldigt tunga råttlik. Hon laddade och tog tag i locket. Benen brände av alla brännässlor som blockerade ingången. När hon precis var nära att ge upp, började locket röra sig och så orkade hon flytta det åt sidan.
Ett svart hål. För att komma ner till pumpen måste hon klättra ner för en stege. Stegen var inte problemet. Pumpen var inte problemet. Rädslan för alla kryp som var redo att attackera var problemet. Hon tog sina första steg neråt, i bakgrunden hörde hon sin äldsta son skrika "mamma, var ääär duuu? mamma borta!" och hon var rädd att hon aldrig skulle komma upp tillbaka. När hon var nere såg hon upp och insåg genast varför huvudkaraktären i "The ring" var så pissed off, det skulle hon också vara om hon legat i en brunn mer än 5 min.
Knappen. Vart fan är knappen? Detta var nytt för henne. Intruktioner hade hon fått av sin man över telefon, eftersom karlhelvetet inte velat åka hem de 4 milen för att utföra detta dåd åt henne. Knappen. Hon såg knappen. Hon tryckte på knappen. Hon ångrade att hon tryckt på knappen. Knappen gjorde att det började dåna i det lilla brunnliknande utrymmet.
Snabbt som vinden for hon upp för stegen. Men kraft utan dess like åkte locket på tillbaka och hon genade över brännässlor för att fylla ut de områden på benen som ännu inte sved. Hon hade lyckats. Vattnet var tillbaka.
Men ingen vet om några av krypen vid pumpen hunnit attackera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar