Kom och tänka på det efter att ha skrivit om det med Eric. Allt med barn är ju ett lotteri, man kan inte bestämma nåt och det är ett under när allt hamnar där det ska... Men ändå finns det de som måste påpeka saker trots att det inte finns ett jota jag kan göra åt det.
När jag väntade Loke var det många som hoppades på en tjej. Var det inte för att hela deras släkt består av pojkar, så var det för att få klä en tjej som en prinsessa från dag 1. Så kommentarer som "klart det är en tösabit, det seeer jag det!" och "tänk om det är en liten tjej därinne *naaw*". Vill ingen ha en pojke? Hur i helskotta ska det bli fler folk om alla får en tjej? Det ska gå runt en massa tjejer i prinsesskläder, pojkar får tillverkas i maskiner eller nåt :-( Mitt livsmål är inte att få en tjej att klä i rosa kläder och ha den där speciella mor-dotter-relationen med. Mitt mål var ju att få barn och det fick jag :-)
Sen allergi. Jag VET att jag är allergisk och jag önskar såå att Loke inte är det. Men att om och om igen få höra "ÅÅH, HOPPAS han inte är allergisk så iaf HAN kan ha hund sen..." är lagomt frustrerande. Jag kommer ha enorma skuldkänslor om han blir pälsallergiker, även fast jag inte kan göra nåt åt det, annat än att inte skaffa barn :-(
Datum för leverans är ett annat lotteri. Vi började försöka få en augustibebis, men det blev en julgosse istället. Det var inget medvetet val, men vi ansåg inte att decemberbebis = barnmisshandel, så vi fortsatte försöka och det tog sig. Hade vi lyssnat på alla "neeej, inte en bebis i december stackars barn!"-kommentarer hade vi inte haft Loke :-(
Vi har inte bestämt oss för när vi ska försöka med syskon, vi har inte ens sagt till folk att vi funderar på det. Mest för att jag VET vad de kommer säga. "Åh, hoppas ni får en tjej nudå!" och "Så tätt? Neej, vänta några år, plugga klart... Barn hinner ni med senare". Varför utsätta sig för idiotkommentarer i onödan? De får veta tids nog...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar