måndag, februari 26, 2007

Lillfis blir storfis

Min lilla beeebis blir stor. 5600g och 62 cm redan. Snart får han ju inte plats knappt på skötbordet. Vart tog min lilla mini vägen? Ni vet den där sprattlande saken man knappt vågade ta i för de går sönder? Söt-Loke mår annars bara fint. Sover bredvid mig i dubbelsängen och ska helst ligga tätt tätt tätt hela natten. Vaknade pigg imorse, skönt som bara tusan. Han är så go när man lyfter honom när han är nyvaken. Armarna spänner han stenhårt rakt upp och benen drar han upp mot magen. Kör en ihoppressad min och suckar högt. Gubben är ingen morgonmänniska - precis som mamma och pappa =D

Syskonplaneringen fortsätter, än så länge med en positiv anda. Vi får väl se om jag är flodhäst igen nästa år. Känns lite illa att det blir en "08-a" men vad gör man? =P Tror vi överlever =) Frågan är om det blir en tredje eller om jag faktiskt kommer hinna läsa klart min utbildning *host* Saker bara kommer emellan... Jag har förövrigt TVÅ i bekantskapen som funderar på att börja försöka samtidigt som oss. Kalas kalas kalas kalas *hoppas det blir så*

Annars så funderar man väl fortfarande om fettsugning ingår i hela "gravidpaketet" eller om de menar att man ska bli av med dallret själv. *pust* Fy tusan vad jobbigt *innehavare av latgenen* Visst, jag gick inte upp mer än 10 kg, men nog tusan fick jag daller för det. Sen är det dessa 4-5 sista kilona som sitter som berget =( "Gå ner massa när man ammar" BAH! *fräs* Tur som fasen att jag fick en gullunge i slutändan, gör det värt att ha hängmage med tigerränder =D

Ibland är jag så sugen på att skita i plugget och söka det jobb som finns att söka. Så länge det inte är som telefonförsäljare tar jag det! (jag hatar, HATAR att prata i telefon, så det skulle ju vara självmord att ta en sånt jobb...) Men har man läst i 2½ år på ett programm, så ska man väl klara de sista 2 också... Vill ju inte ge upp även om jag vill. Det lät ju logiskt.

Jag är så otroligt besviken på en person, men vem det är kan jag ju inte säga... Men så otroligt besviken. Vad trodde jag liksom? Att allt skulle bli annorlunda bara för att Loke kom? Jo, det trodde jag nog. Men jag hade fel.

Inga kommentarer: