Lika fundersam som far sin...Vad får man om man lägger ihop en massa tupplurer och en trött mamma? En Loke som håller låda mellan 3-8 på morgonen. Jajjemän, inge skrik, inge gnäll - men en supervaken kille som vill prata prata prata i 5 timmar. Nån paus för mat, för blöjbyte och "låtsassova" men annars var det prata som gällde... Så min natt:
Mamma: Nu ska Loke soooova... Loke tröööött...
Loke: (gulligt bebisljud)
Mamma: Trööööttis... Sooooova....
Loke: (högre gulligt bebisljud med smajl) *mamma tokig*
Så idag ska mamma se till att lillskruff är vaken på dagen med nån enstaka tupplur, för inatt vill hon sova! Ska på efterkontroll efter förlossningen imorgon och då vill hon vara vaken nog att köra...
Ju mer man blir kär i lillen, desto mer rädd att det ska hända nåt blir man. Jag anar en hönsmamma-varning på mig. Han går ingenstans utan hjälm, knäskydd, 75 självlysande reflexer & elpistol... Olyckssaker som moped kan han glömma! (jaja, Jimmie kommer nog övertala mig tillslut, han har 15 år på sig...) Vågar man ge sig in på det med en till verkligen? Ha 2 älsklingar utanför kroppen som man inte kan kontrollera 24 tim om dygnet?
Jag börjar få in det här nu. Åka och handla, vardagsgrejerna hemma, sova tillräckligt så man orkar dagen, blöjor, badning, klädbyten osv. Tog 2 månader, men va fasen... Får se hur lång tid det tar innan jag får sova mer än 3 timmar i stöten...
På http://meria.bilddagboken.se/ har jag en massa bilder som jag fyller på då och då. Är du nyfis så maila på maria-eriksson@hotmail.com eller på lunarstorm/helgon så får du lösenordet. Jag vill bara ha koll på vilka som tittar 8-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar