Nu börjar vi känna att vi lever igen och försöker glömma att ens nerver legat utanpå kroppen en period... Loke har repat sig fint, verkar inte ha allt för ont efter operationen och kan leka som vanligt. Kanske att han tar lite fler pauser och vill mysa framför tv:n en del, men så länge han inte är ledsen och har ont är jag glad. Vi har skämt bort honom också, blivit lite socker de senaste dagarna :-P Är han värd såklart, efter den pärsen...
Något härligt med Loke nu är att han börjat säga sitt namn :-D Så sött när man hör "Looke" eller bara "oke" med största stolta klangen ^^ Loke, duktig, blöja, tack är det han säger som oftast, gärna 25 ggr per minut också...
Snart börjar sista veckan på mitt "sommarlov". Dags att ta igen de där 6 poängen jag inte klarade och så ska jag läsa Pompeji som förberedelse inför litteraturen. Har börjat bli orolig för hur mycket jag kommer orka i höst. Min ambitiösa tanke är att köra på direkt in i det sista, om så vattnet ska gå i klassrummet :-D Men med tanke på att foglossningarna startat tidigare, likaså andnöden och den allmänna orkeslösheten kanske jag får sänka kraven lite. Så länge jag bara orkar är iaf tanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar