söndag, augusti 24, 2008
Jimmie friade igår...
Grundlurade mig totalt, älsklingen :-P Det började med att han pratade på om vi kanske skulle vara barnlediga i helgen. Brukar innebära att vi sitter vid varsin dator och nostalgitrippar över tiden innan vi hade Loke - alltså dator, godis och cola hela helgen tills vi mår illa :-D Mamma ställde upp och vi lämnade Loke på fredagen. Under veckan har Jimmie pratat om ifall vi skulle ta en liten båttur ut till en ö som ligger en bit ut i sjön. För att slappa lite, tyckte han... Samtidigt under veckan har han planerat att tatuera sig, sagt att han skulle iväg och träffa dem för att få kostnadsförslag.
Ja, så igår. Jag vaknade och mådde illa, kände mig febrig och allmänt sjuk. Jimmie blev mer och mer stressad, försökte allt för att få mig på bra humör igen så jag skulle orka. Jag mitt spån satt mest och tänkte på vad som kunde vara så förbannat viktigt att jag skulle ut i en båt när jag mådde dåligt. Efter ett litet hormonutbrott tänkte jag på hur onödigt dumt allt blev, oftast är det jag som säger nej när Jimmie vill hitta på nånting. Så jag tänkte att jag försöker, mår jag för dåligt är det bara att vända tillbaka - inget mer med det.
Vi packade grejer, han tog med sig fiskesaker och en stol till mig så jag skulle slippa sitta på backen med mina fogar. Sen smörgåsar ifall det var anledningen till att jag mådde illa. Allt var väldigt omtänksamt och jag smälte ner mitt sura humör en hel del bara vi kom ut på sjön. Åker mot en ö, inte alls stor, kanske 20x20 meter med lite klippor och några träd. Där sätter jag mig på min stol och Jimmie bredvid samtidigt som han ficklar med sina fiskegrejer.
Jag lutar mig tillbaka och blundar en stund, var jättefint väder igår och avslappnande att höra hur det plaskar mot klipporna. Så hör jag "Maria..." och tänker att han vill prata ut om något, för hans röst var prata-ut-allvarlig och jag tittar upp. Då sitter han på knä med en ask med två ringar och frågar om jag vill gifta mig med honom. Efter några år, när chocken släppt och jag förstår vad som händer säger jag naturligtvis ja. Istället för fiskegrejer har han två champagneglas och en flaska skumpa (pommac :-D). Hur underbart som helst, förväntade mig inget storslaget frieri på det här viset :-)
Så nu är vi förlovade och kommer att gifta oss inom ett år. Datum diskuteras, men nästa år blir det med stor sannolikhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Åh vad fint det lät :) Grattis igen ^^
Skicka en kommentar